13 frågor och svar om du blir utan jobb

1) Vad är ett varsel?
SVAR: Om arbetsgivaren vill att anställda ska sluta måste den berätta det i förväg. Facket ska också underrättas. Om det är arbetsbrist och fem eller fler anställda riskerar att bli av med jobbet ska arbetsgivaren anmäla det till arbetsförmedlingen. Hur många och vilka som sedan sägs upp avgörs i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare. Vilka som tvingas sluta avgörs oftast utifrån turordningsreglerna i las, lagen om anställningsskydd. Varslet omfattar ofta fler personer än det antal som sägs upp. I fjol varslades 27 000 personer, av dem blev 55 procent uppsagda och 15 procent av de varslade blev arbetslösa. Under konjunkturnedgången 2002 varslades 67 000. 70 procent blev uppsagda och 33 procent av de varslade blev arbetslösa. Andelen uppsägningar är oftast lägre i offentlig sektor.

2) När blir man uppsagd?
SVAR: Uppsägning sker ofta vid omorganisation eller neddragning av antalet tjänster. Vad som är arbetsbrist bestämmer arbetsgivaren. Jobbar man i vården kan man tycka att det finns jättemycket att göra. Ändå kan arbetsgivaren hävda att det är arbetsbrist och förhandla med facket.
Om man arbetar i kommun eller landsting och har varit anställd i minst tolv månader har man från en till tolv månaders uppsägninsgtid. Under den tiden får man oftast fortsätta jobba. Har man jobbat länge kan man få extra pengar från en avtalsförsäkring (AGF-KL). Men den ger inte coachning att hitta nytt jobb. Det får däremot de med privata arbetsgivare som har avtal med Vårdföretagarna. Där är uppsägningstiden kortare, som minst en månad och som mest sex månader.

3) När får man avgångsvederlag?
SVAR: Alla arbetsgivare kan erbjuda avgångsvederlag om det inte finns saklig grund för uppsägning. Då får man ett antal månadslöner beroende på uppsägningstid. Det kan ske när det finns övertalighet och man låter bli att omplacera.

4) Hur kan det fungera?
SVAR: Ett exempel är Stockholms läns landsting. Med Vårdval Stockholm förändrades ersättningen till
vård­centralerna, flera tjänster försvann. Undersköterskorna erbjöds omplacering i beroendevården, geriatriken eller psykiatrin. Flera av dem tyckte att det var för tunga jobb. I stället kom de överens med arbetsgivaren om att säga upp sig, i gengäld fick de tre till tolv månadslöner beroende på hur länge de varit anställda. Den tiden slapp de jobba. En del fick hjälp att hitta nytt jobb. De som fått avgångsvederlag kan inte ta nytt jobb i landstinget på dubbelt så lång tid som det antal månadslöner de fått. Pengarna betalades ut i en klumpsumma.
Avgångsvederlag används också vid tvister, om man inte kommer överens kan man bli utköpt mot ett visst antal månadslöner, ofta också en summa för ”plåster på såren”.

5) Kan man tacka nej till omplacering?
SVAR: – Säger man nej har man sagt nej till fortsatt arbete, då riskerar man att bli uppsagd, säger Liza di Paolo Sandberg, ombudsman på Kommunals förbundskontor.

6) Kan man tacka nej till avgångsvederlag?
SVAR: – Tackar man nej till avgångsvederlag, då får man ta det jobb som finns. Arbets-skyldigheten är vidsträckt, man kan få gå från vårdjobb till städjobb. Avtalet med SKL, Sveriges kommuner och landsting, säger dock att man inte kan bli förflyttad mot sin vilja om det finns tungt vägande skäl. Vad som är tungt vägande skäl avgörs från fall till fall, fack och arbetsgivare är sällan eniga.
Kan man inte komma överens och facket inte hävdat tolkningsföreträde bestämmer arbetsgivaren, säger Liza di Paolo Sandberg.
Tolkningsföreträde betyder att fackets åsikt gäller tills tvisten är rättsligt prövad.

7) Ska man tacka ja till avgångsvederlag?
SVAR: – Fördelen är att det ger en summa pengar. Nackdelen är att man blir utan jobb. Man förlorar också företrädesrätten, som ger förtur till lediga jobb inom nio månader, säger Liza di Paolo Sandberg.

8) Ska man gå till arbetsförmedlingen?
SVAR: – Ja, gå till arbetsförmedlingen och anmäl dig som arbetssökande redan första dagen, även om du får annan hjälp att söka jobb. Annars finns risk att både a-kasseersättningen och sjukpenningen påverkas, säger Liza di Paolo Sandberg.

9) Kan man ha avgångsvederlag och a-kasseersättning samtidigt?
SVAR: Nej, a-kasseersättning får man när avgångsvederlaget är slut. Om man får en klumpsumma räknas den om i månadslöner. Kommunals a-kassa behandlar en överenskommelse om avgångsvederlag på samma sätt som om det vore en uppsägning, det innebär oftast att man inte blir avstängd från ersättningen.

10) Blir det karens för a-kasseersättningen?
SVAR: Alla har sju dagars karens innan ersättning betalas ut för en ny a-kasseperiod.

11) Måste man acceptera?
SVAR: Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, har beroende på anställningstid, rätt till företräde till lediga tjänster.
När man får uppsägningen ska man fylla i om man vill utnyttja möjligheten att ha företräde till lediga tjänster inom nio månader från uppsägningen. Om man tackar nej till ett erbjudande om en ledig tjänst upphör företrädesrätten att gälla.

12) Vad är viktigt att tänka på?
SVAR: Kontakta facket lokalt, be dem titta på villkoren och kolla upp om du har rätt till avtalsförsäkringen AGF-KL.

13) Måste man acceptera en uppsägning?
SVAR: – Man kan begära att uppsägningen ogiltigförklaras. När man får beskedet om uppsägningen ska det innehålla uppgifter om hur man begär att uppsägningen ogiltigförklaras, detta ska göras inom en viss tid. Kontakta facket, säger Liza di Paolo Sandberg.

Källor: Kommunal, LO-TCO Rättsskydd, Kommunals a-kassa, TRR Trygghetsrådet.