Ersättningarna till hemtjänstutförarna får inte vara så låga att arbetsvillkoren försämras, står det i regeringens förslag som ligger till grund för lagen om valfrihetssystem. Vår granskning visar att det ändå har blivit så. Vad anser du om det?

– Ägnar man sig åt att dumpa priserna är det en kortsiktig dumdristighet. Det är en omogen marknad och då tror jag att en del kommuner tyvärr tar chansen och provar att sänka. Men jag tror att man får gå tillbaka, för man ser att man inte får kvalitet och inga utförare.

Ersättningsnivåerna är ju i flera kommuner så låga att inte heller kommunens hemtjänst klarar sig. Kommunal menar att arbetsvillkoren har blivit sämre också inom den kommunala hemtjänsten och Arbetsmiljöverket visar att det har blivit stressigare.

– Kommunal har naturligtvis möjlighet att göra sina rapporter. Jag har inte sett den statistiken och kan därmed inte kommentera det underlaget. Kommunal är ju en facklig organisation. Men det är viktigt att arbetsvillkoren är sådana att personal vill stanna och utvecklas i yrket. Kontinu­itet är en mycket viktig kvalitetsfaktor för de äldre. De vill att samma person kommer tillbaka.

Är det något som du kommer titta på?

– Jag har inga belägg från mina myndigheter att det skulle vara sämre arbetsvillkor med LOV. Tvärtom möter jag ofta när jag besöker LOV-verksamheter, personal som säger sig uppskatta större delaktighet och kortare beslutsvägar. Det är viktigt att säga att alla företag och kommuner självklart ska följa gällande avtal och lagstiftning. Har man bristfälliga arbetsvillkor och dålig arbetsmiljö kommer man inte leverera kvalitet. Den som har dålig kvalitet kommer snart inte ha något jobb kvar att göra.

13 av 19 kommuner i Stockholms län har inte gjort ett enda oanmält besök hos företagen de senaste tre åren – företag som sammanlagt får över två miljarder kronor i skattemedel. Vad är din kommentar till det?

– Jag tycker att det är urdåligt rent ut sagt. Därför har vi tagit fram en handledning till kommunerna för hur man kan göra kontrollen på ett bättre sätt. Vi i Kristdemokraterna har också tagit fram ett förslag om att Inspektionen för vård och omsorg ska göra en årlig tillsyn av kommunernas tillsyn, och vi hoppas att fler partier supportar. Det är viktigt att kommunerna är där och tittar efter att det fungerar väl utifrån bruk­arnas horisont. Och det som är bra för brukarna är oftast bra för personalen.

Många av kommunerna kontrollerar inte arbetsvillkoren eftersom man inte har något formellt arbetsgivaransvar. Tycker du att man borde omarbeta det?

– Man har ansvar för gällande lagstiftning. Vi har en arbetsmiljölagstiftning och olika bestämmelser på arbetsmarknaden som naturligtvis ska följas. Det ska kommunerna definitivt också titta på.

Personuppgiftslagen hindrar kommunerna att få veta vilka som är anställda i företagen, vilket gör det svårare att komma åt sådant fusk som upptäckts i Södertälje. Är det rimligt?

– Det är en fråga som jag behöver titta närmare på. Det är en ny frågeställning för min del. Integritetsfrågorna är ju väldigt viktiga i vårt land och de kan naturligtvis vara ett hinder för kontrollen.

Fyra av tio hemtjänstföretag i Stockholms län har kollektivavtal. Tycker du att det är tillräckligt många?

– Nej, för min del ser jag gärna att det är fler. Jag tycker att det är väldigt bra om många har kollektivavtal, men det är arbetsmarknadens parter och kommunerna som lägger ut uppdraget som måste se till det att det blir så.

Vad kan de göra?

– De kan naturligtvis skriva in krav på kollektivavtalsliknande villkor i sina LOV-förfrågningar om de så önskar.

Vi har träffat många anställda som inte hinner ta rast. Vad vill du säga till dem?

– Det låter som orimliga arbetsvillkor. Jag tycker att om man har möjlighet kanske man ska titta sig om efter en annan arbetsgivare. Det är naturligtvis ett mervärde om man ser till att det finns goda arbetsvillkor. Ska man leverera god kvalitet måste man också ge anständiga arbetsvillkor för personalen.

Du säger att det här är en ung marknad och när vi intervjuade dig för två år sedan sa du att marknaden kommer att reglera sig själv. Hur lång tid tror du att det kommer ta?

– Det vågar jag inte spekulera i. Men fyra år är väldigt kort tid för en lagstiftning.

LOV och KD

Kristdemokraterna har varit varma tillskyndare av obligatorisk LOV. Men i slutet på oktober meddelade Maria Larsson att partiledningen backar och inte längre vill ha obligatorisk LOV, eftersom kommunerna har olika förutsättningar och det inte har fungerat optimalt överallt. Kommunerna ska fortfarande tvingas erbjuda valfrihet inom hemtjänsten, men Maria Larsson menar att det kan ske exempelvis genom upphandling.