Håkan Lindgren
Fanny Röhl, Najet Neffati och Vafa Divani. Foto: Håkan Lindgren

”Äntligen får vi synas”

|På Danderyds sjukhus har det öppnat två avdelningar där undersköterskor och underläkare sköter arbetet – utan sjuksköterskor.
– Ansvaret vi har här är inte nytt – det enda som är nytt är att det syns att det är vi som gör jobbet. Det här är underbart för oss, säger undersköterskan Najet Neffati.

Najet Neffati har arbetat som undersköterska i 33 år. Att det öppnat två avdelningar på Danderyds sjukhus utan sjuksköterskor är stort för henne. När hennes chef frågade om hon ville vara med när avdelningen startade i början av sommaren tvekade hon aldrig.

– Vi undersköterskor syns inte så mycket annars och vi får sällan cred för vårt jobb. Men sanningen är att sjuksköterskorna inte kan jobba utan oss, men vi kan jobba utan dem. Det är ju alltid vi som sköter omvårdnaden, säger Najet Neffati.

Fanny Röhl, som började på sjukhuset först i våras håller med:

– På den här avdelningen fyller sjuksköterskorna egentligen ingen funktion. Vi har skapat platser där vi behöver vårdteam med undersköterskor, underläkare och läkare. Undersköterskor är väl egentligen alltid omvårdnadsansvariga men här har vi också fått den titeln, säger hon.

Undersköterskan Vafa Divani arbetar både ute på golvet men är också den på avdelning 77 som sköter all koordination. Hon är spindeln i nätet som håller i när patienter kommer in, åker ut, hon rapporterar och styr upp hela avdelningsarbetet i samråd med underläkarna och vårdchefen.

– Jag ville vara med eftersom jag var nyfiken att se hur arbetet skulle fungera här. Visst var det lite rörigt i början eftersom vi behövde hitta helt nya arbetssätt men nu fungerar det jättebra. Det här visar hur mycket vi undersköterskor kan. Annars är det sjuksköterskan som antecknar i journalen, även om det är vi som gjort jobbet, säger hon.

Hon förklarar att avd 77 avlastar andra avdelningar med patienter som är medicinskt klara.

– Det betyder inte att de är uppe och går, det är vårdkrävande patienter som kräver mycket omvårdnadsmässigt, säger Vafa Divani.

Bakgrunden till att Danderyds sjukhus i Stockholm öppnat avdelningar utan sjuksköterskor är helt krasst att det är svårt att rekrytera sjuksköterskor.


             Andreas Kling.

Andreas Kling, vårdchef på hjärt- och medicinkliniken, tror att det finns patientgrupper som får en bra vård med undersköterskor och underläkare.

– Det handlar om patienter som har en ”lägre vårdnivå”, det vill säga att den akuta fasen är över, när man har en klar bild över vad som är fel och vad patienten behöver för behandling.

Hur har arbetet fungerat?

– Hittills har det fungerat väldigt bra. Det blir en större delaktighet för undersköterskorna och min bild är att de har ett större ansvar för omvårdnaden. Det blir en tydligare roll för undersköterskorna här.

Vad händer med avdelningen efter sommaren?

– Egentligen ska avdelningen stänga efter vecka 33, men kan vi konstatera att patientsäkerheten är god finns chans att vi fortsätter, säger Andreas Kling.

De fördelar han ser är att sjukhuset får fler vårdplatser, vilket gynnar både patienter och personal på andra avdelningar. Men han menar också att det är ett sätt att nyttja kompetensen på ett mer effektivt sätt:

– Det finns många undersköterskor som har en mycket hög kompetens, och här har vi försökt para ihop patienter med den kompetensen.

Undersköterskorna tycker att deras kompetens kompletteras bra av underläkarna på avdelningen. För patienterna är det enbart en fördel, menar de eftersom läkarna finns på avdelningen hela tiden. Det gör att de får större kunskap om patienterna, det underlättar en direkt dialog både med undersköterskorna och med patienterna.

– Vi slipper en mellanhand i dialogen med läkarna. Det här är en avdelning där vi undersköterskor får synas. Att jag får uppleva det här innan jag pensioneras är underbart. Det här är bara början – det är utveckling! säger Najet Neffati.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

Varje dag ser jag i media att det är kris i vården - avdelningar stängs på div sjukuhus i brist på personal - man helt enkelt tar bort förlossningsvård i vissa regioner - larmrapporter om felbehandling - Nya Karolinska går på kryckor osv osv
Så bestämmer sej ett antal sjukhus runt om i landet Swedala att göra något konkret - avlasta den yrkesgrupp som vi tydligen har för få av - sjuksköterskor - då ser jag här kommentar efter kommentar att just sjuksköterskor är oumbärliga i varje situation - är det verkligen sant? På en avdelning för färdigbehandlade? Men kära ni - ni är den grupp som hoppar av ert jobb - pendlar mellan avdelningar och sjukhus - åker till Norge osv - Ni är för få och krisen är här - min ev vård är dagligen i fara. Ni sjuksköterskor får ursäkta - men tror ni verkligen att en läkare på en avdelning är en dålig ersättning när ni inte finns anställningsbara? Nej men ni ger er på undersköterskorna och tycker att de sviker teamet - va?? Äntligen lyfts fotfolket en bit och ni gnäller om ert ansvar? Näst sist men inte minst - ni sjuksköterskor borde vara med och lyfta alla delar i det någon kallar team - visst men den här gången kom en annan grupps ansträngning på papper - är det fel?
Sist - jag är livrädd för att behöva vård - jag som snart är 63 - vad skit som helst kan hända - kanske bättre att bli kvar i sin säng och slippa bli vårdad av grupper som startat krig mot varann.

Kan inte låta bli att bemöta denna kommentar. Det är inte vi sjuksköterskor som har startat den här debatten utan grunden är ett beslut av sjukhusledningen. Vi behöver alla yrkeskategorier på en avdelning oavsett vårdnivå. Att söka lösningar där alla, inte minst inom forskningsområdet, är överens om att det påverkar patientsäkerheten negativt är förvånade. I andra branscher skulle vi inte plocka bort en hel yrkesgrupp. Patientsäkerheten jämförs ofta inom ledarskapsutbildningar med flyget och där är läkaren piloten och sjuksköterskan flygledaren och undersköterskan flygvärdinna eller steward. Hur tänkte vi nu landa planet utan flygledaren? Då dessutom underläkaren, piloten, inte har tagit sitt flygcertifikat ännu. Ja en underläkare är en läkare utan ST och genomförd AT. Så innan vi börjar med pajkastning vi inom vården jobbar i team med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. i det dagliga arbetet tar vi också hjälp av arbetsterapeuter, sjukgymnaster, dietister, farmaceuter. Dessutom har vi stor hjälp av försörjningstjänster dvs. patienttransporter, förrådshantering, posttjänster osv, vi har klarar oss inte heller utan sekreterare, kökspersonal, driftstekniker, medicintekniska tjänster. Listan kan göras lång. Att det är en flykt, inte brist, på sjuksköterskor är därför den yrkesgruppen har tröttnat på att jobba under bristfälliga arbetsförhållanden. Innan 2020 kommer det att finnas en brist på undersköterskor och vissa specialiteter inom läkarkåren är det redan en oroande brist på. Så snälla alla vi ska samarbeta istället för en hållbar och patientsäker vård. Vi behövs allihopa men då måste vi ha en dräglig arbetsmiljö för att kunna erbjuda en god vård annars blir vi sjuka själva.

Utbildning av USK till SSK
Varför inte utbilda de undersköterskor som har jobbat mer en 5 år och som vill bli sjuksköterskor? Med kort och betald utbildning till sjuksköterska (vi usk har redan omvårdsutbildning och erfarenhet) tror jag att många skulle nappat på det. Ni skulle kunna sätta som krav att efter utbildningen måste den utbildade stanna och arbeta på samma institution under 5 år innan byte till annan arbetsplats (institution) får göras.

Blir så ledsen när jag läser dels artikeln men även vissa av dom kommentarer som skrivs.
Den enas erfarenhet förtar inte den andres utbildning! För att kunna säkerställa patientsäkerhet krävs allas expertiskunskaper. Oavsett om du är läkare/underläkare, sjuksköterska, undersköterska eller vårdbiträde så besitter du just dina kunskaper. De är dessutom varierande beroende på hur länge du har jobbat, vilka utbildningar du har men även vad du har för vett och etikett.
Du kan vara hur utbildad som helst men fortfarande inte koppla att alla patienter t.ex har ett dagligt behov av att borsta tänderna, samtidigt som du inte har någon som helst utbildning men inse de mest fundamentala behoven och inse att tänderna faktiskt behöver borstas. Har man otur så kan det leda till svamp i munnen som i sin tur leder till behandling och faktiskt till längre vårdtid ( för att förkorta hela processen en aningens).
Jag har haft förmånen att arbeta som ssk men även som chefssk. I båda rollerna insåg jag vikten av att ha rätt person på rätt plats.
Min trygghet som ssk var att ha dom erfarna usk som stöttade mig men även av att ha mina ssk kollegor som stöttade mig där inte de erfarna usk kunde. Inte att förglömma de fina underläkarna som efter en tid kommit in i sitt arbete och blivit lite trygga i kläderna. Om jag någon ggn blev osäker på deras ordinationer så hade jag alltid en överläkare att rådfråga. Sjukgymnasternas expertis och lugn gjorde att jag kunde känna trygghet kring patienternas behov av mobilisering. Kuratorernas lugn som spred sig när de kom upp på avdelningen och ägnade sig åt de patienter som behövde stöttning både smått som stort, men även för mig som ssk att få diskutera etiska dilemman kring olika patienter. Också dietisternas expertis kring att följa upp och ordinera vad patienterna har för behov nutritionsmässigt. Oftast inte i enlighet med vad underläkaren eller ens överläkaren tyckte att patienten behövde.
Vad jag vill belysa är att ALLA FYLLER SIN FUNKTION, oavsett utbildning eller yrke. ALLA TILLSAMMANS!! Jag skulle även vilja dra stråt längre och säga att det i stort är beroende på vad DU är för person snarare än vad du har för yrke! (Men så klart också yrkesberoende).
Mina erfarenheter och värderingar som ssk bygger inte på mina erfarenheter med er som dr/ssk/usk/sjukgymnast/arbetsterapeut/kurator. Dom bygger på min relation med dig som person med dina kunskaper och värderingar i kombination med mina kunskaper och också beroende på vad jag faktiskt har för patient framför mig!
Blir ytterst tveksam till när man tror sig kunna ta bort en av de viktigaste funktionerna kring patienten. Hoppas så innerligt att det inte blir en patient som kommer ikläm för detta!

Om de rätta bedömningarna görs av de läker sol skriver in patienten till denna avdelningen görs bör det ju inte vara nåra problem? Dessa patienter skulle egentligen vara hemma i sitt boende och inte haft varken sjuksköterka, undersköterska eller läkare nära. Ev de som kommer från boende, har hemsjukvård eller hemtjänst då. Allting kan hända I hemmet också. Jag tror fast att erfarna duktiga undersköterskor kan fixa detta. Många jag jobbar med är oerhört kompetenta. Men!! Jag vänder mig med bestämdhet till emot det personen I artikeln skriver i många punkter. Vi dokumenterar vad vi tillsammans gör under dagen!! Pat är mob. Vänd. Druckit si och så mycket. Diures etc.etc. signerar vad vi har gjort tillsammans som ett team. Anledningen till att det är vi som rondar är för vi kan läkemedlen, verkan och biverkningar, har koll på provsvar, röntgen svar etc. Och har översynen och ansvaret då vi är legitimerade och utövar en evidensbaserad omvårdnad tillsammans med usk. Men sjuksköterksan har legetimationen. Och vi är ett team med usk och alla andra!! Så varför är vi inte ute i patient vården så mycket som vi önskar? För vi gör allt detta + lite tydligen oviktiga saker till som att informera anhöriga, planera hemgångar, se till att apodoser är färdiga, kontaktar hsv och skriver epikriser. Jag har varit sjuksköterska i 11år. Min önskan har alltid varit att ha färre patienter kanske 2-4 (beroende på vårdtyngd). Då har man plötslig en person som kan patientens omvårdnadsbehov (utan att behöva förlita sig på någon annans omdöme i många frågor) och kan det medicinska och har stenkoll på allt som rör patienten. Jag vågar knappt säga det. Men jag skulle gärna vilja se fler sjuksköterskor! Många, de flesta sjuksköterka har jobbat som usk innan de läst vidare till sjuksköterskor. Sedan har erfarenheter av var vi jobbat lärt oss olika saker. Så en undrsköterskor som jobbat med urologi ex är hindra gånger bättre än mig på att ta KAD. Men jag kanske jobbat på palliativ enhet och är grym på att ta hand om människor i livet slutskede. Kontentan vi kan olika saker inom sjukvården. Men vi kan lära oss det undersköterskorna kan på golvet. Undersköterskorna kan inte köra sig vårat jobba utan att gå en 3-årig högskoleutbildning.

Jag blir ledsen att läsa denna artikel, av många anledningar. Nu har jag inte jobbat på det aktuella sjukhuset, men på de sjukhus jag jobbat som undersköterska och sjuksköterska ser verkligheten inte ut som i artikeln ovan. Undersköterskor är otroligt viktiga i vården och jag har lär mig mycket och har bra stöd av att arbeta med dem. Men att säga att "sanningen är att sjuksköterskorna inte kan jobba utan oss, men vi kan jobba utan dem. Det är ju alltid vi som sköter omvårdnaden" är verkligen inte hur verkligheten ser ut på övriga avdelningar. På de avdelningar jag arbetat som undersköterska och sjuksköterska gör sjuksköterskor stor del av omvårdnadsarbetet, det är ofta ett teamarbete mellan usk och ssk. Jag har arbetat med otroligt erfarana undersköterskor som inte vill ha mer ansvar eller tar mer ansvar, som inte dokumenterar när de gör något utan lämnar över det till sjuksköterskan, som inte tar något initiativ utan att sjuksköterskan ber om det, att inte rapportera när något är avvikande. Jag önskar att jag hade mer tid som sjuksköterska hos patienten istället för framför datorn, men all administration, telefonsamtal med kommunen och oroliga närstående, ronder, administrera läkemedel, det tar tid, men säg inte att vi inte arbetar med omvårdnaden.

Det är också väldigt tråkigt att "sjuksköterskebristen" ska lösas på det här viset. Självklart ska undersköterskor ha uppskattning för det arbete de gör, men även sjuksköterskor ska få det. Om både undersköterske- och sjuksköterskearbetet höjdes till vad det verkligen är, lönemässigt och arbetsmiljömässigt så skulle vi kunna ge en mycket bättre och säkrare vård tillsammans då alla kompetenser behövs.

Att uttalandet från undersköterskan "(...) att sjuksköterskorna inte kan jobba utan oss, men vi kan jobba utan dem" är helt uppåt väggarna har redan behandlats bland kommentarerna här, men att inte skribenten som står bakom artikeln ställer en följdfråga där hon ber undersköterskan förklara sitt påstående är bortom all sans. Det är såna här uttalanden och journalistens oförmåga till kritiska följdfrågor som skapar splittring mellan våra yrkesprofessioner. Alla behövs, vi jobbar som ett team. När journalistiken i Kommunals tidning blir agendasättande istället för undersökande så förstår jag att medlemmarna flyr. Lycka till vidare.

Efter 40 år i vård ock omsorg med regälla utbildningar från vårdbiträde undersköterska sjuksköterska , barnsjuksköterska , distrikssjuksköterska , medicin ock kirurgi geriatrik ,ledarskaps utbildningar på högskolenivå samt ett tjugotal kortutbildningar . Så kan jag bara säga att undersköterskeutbildningen går aldrig att jämföra med en högskoleutbildning .

Väldigt mystisk och snedvriden artikel, flera saker kan ifrågasättas. En nyutbildade usk och en nyutbildade ssk, vem kan klara arbetet själv? Själklart har och kan nyutbildade ssk mycket att lära av erfarna usk. Vem tar ansvar när en akut situation inträffar? Denna "utslussningsavdelning" kanske fungerar för att patienterna inte kräver sjukhusvård? Ett korttidsboende under sjukhusets tak..
Om usk anser sig klara sig själv, att ssk är "överflödig", kommer nog denne från en mycket dysfunktionell avdelning. Alternativt så finns ingen förståelse för ssk arbete/kompetens och speglar bara hur dålig utbildning/kompetens denne usk har. På min avdelning tar usk ansvar för sitt jobb, får cred för sitt jobb men har förståelse för ssk. Ofta vill men kan inte usk ta över arbetsuppgifter från ssk, och på min avdelning förstår usk varför.
Denna artikel tydliggör för mig bristen på insikt i och mellan de olika professionernas kompetens. Bristen på förståelsen för vad usk, ssk, underläkare mfl har för kompetens och kan bidra med i patientarbetet. Vi alla behövs, ett samarbete, tragiskt när det vrids på detta sätt. Denna artikel kommer knappast bidra till att fler vill ta lån och plugga ytterligare 3 år till ett yrke som "inte behövs".

Det här handlar om en avdelning där det vårdas patienter som är medicinskt färdigbehandlade och väntar på fortsatt omsorg i hemmiljö, menar ni att alla människor som har en medicinsk behandling behöver en sjuksköterska dagligen för att kunna överleva i så fall får nog hela samhället förvandlas så att vi har en kvarterssjuksköterska som kontrollerar samtliga som äter medicin i vårt avlånga land, nej bättre att våra sjuksköterskor finns i den vårdmiljö ni behövs i.

Vilken nonchalant jargong... Att häva sig på det sättet ''...sanningen är att sjuksköterskorna inte kan jobba utan oss, men vi kan jobba utan dem.'', ''På den här avdelningen fyller sjuksköterskorna egentligen ingen funktion....Undersköterskor är väl egentligen alltid omvårdnadsansvariga..'' Sanningen är den att ni har ett sammansatt vårdteam där allas roll är oerhört viktig. En sjuksköterska har 3 års akademiska studier som genererar i en kandidatexamen i omvårdnad. Att påstå att sjuksköterskan inte fyller någon specifik funktion och likställas med undersköterskans arbete är felaktigt och som nedanstående skriver även skrämmande. Undersköterskor är viktiga, sjuksköterskor är viktiga och läkare är viktiga. Men vi alla fungerar som ett sammansatt team.

Personligen tycker jag det här är galet!. Uskor har ingen Högskole utbl och skall ej driva en avd som ej har den kompetensen!. Om ng händer!. Vad sker då?. Läkaren kanske ej finns på plats vid just det tillfället. Vi kan ej ge mediciner!. Fel!. Det är ssk som har huvudansvaret för omvårdnaden igentligen!. Men dom kommer undan med det!. Men dokumentera ng man ej har varit med och gjort går tydligtvis fint!. Vi är ej legitimerade på att skriva vi uska och föra in i skornalen. Sverige borde lära sig av hur Norge jobbar inom sjukvården. Då skulle det gå bättre!.

Jag kan absolut se fördelar i att avlasta vårdkedjan med platser för färdigbehandlade patienter, men en bör vara försiktig i att utmåla denna avdelning som en positiv del av lösningen. Det har under veckan förekommit patienter där hjälp behövts med bla centrala venkatetrar och port-a-cath. Patienter som ska läggas in där undersköterskan som tar rapport säger att det inte behövs en rapport enligt SBAR då hen läser själv, varpå patienten inte går att lägga in alls visar det sig senare. Pat med KAD som ska dras där miktionsobs ej kan genomföras osv. Det finns enorma brister som ej går att bortse från. Dessa är inte undersköterskans fel och ansvar, till er är min solidaritet och mitt stöd fullständigt. Felet ligger på Kling och klinikledningen som tillåter dessa patienter att läggas in och sedan påstår att patientsäkerheten inte hotas.

Vem hålls som ansvarig om något händer? Fall, trycksår, dödsfall, felaktig sårvård etc mm. Vem har mest kunskap om rätt insatser vid avvikande parametrar? Vem hanterar anhöriga, dietist, arbetsterapeut, fysioterapeuter och när dessa behövs kontaktas? Kan en undersköterska med gott samvete gå vidare i sitt arbetsliv efter en incident? Som ger ordinerade läkemedel utan att veta vad dom har för effekt. Ex en patient som har lågt blodtryck kan ges sina blodtryckssänkande och vätskedrivande. En som nyligen slagit i huvudet ges blodförtunnande mm mm. Har en uska tillräckliga kunskaper för detta?
Det finns många uskor som verkar tro att allt sjuksköterskor gör är att sitta på expeditionen och lägga Harpan, vända på ett papper, maila kompisar och svara i telefon ibland.
En rent av skrämmande idé det här. Som äventyrar liv.

Fall, trycksår, dödsfall, felaktig sårvård etc mm , det är vi undersköterskor som gör all detta du nämnde, har på 20 år aldrig träffat på en ssk som lägger om sår på ett bra och rätt sätt,,,,enligt statestik sitter ni ssk vid era datorer 64% av er arbetstid, då kan ni omöjligen ha tid och koll på era patienter, det är då vi uskor som är närmare patienter som har koll på de. Det ni ssk ska acceptera är att det är inte bara ni som gör all arbete , vi usk gör mycke fast NI får beröm

tack

Det är sant som du säger med många modifikationer. Självklart ska du vara stolt för att vara undersköterska! Men man måste akta sig för vad man säger. Jag har jobbat i 17 år som undersköterska och sen 2 och ett halvt år som sjuksköterska. I min ignorans så trodde jag att jag kunde mycket och att jag kunde få tillgodoräkna min kunska för att plugga ett år mindre som sjuksköterska. Men ack så fel jag hade när jag tittar tillbaka. Jag studerar nu till specialist ssk och känner samma sak igen och kommer nog komma till samma insikt nog igen. Det jag vill säga med detta att som undersköterska viset jag mycket men så kunde jag aldrig föreställa mig vad jag skulle se som sjuksköterska. Jag hade fel och jag tror att den undersköterska på denna artikel är mycket kompetent men naiv. Vi klara inte av allt jobb vi ska göra som sjuksköterskor där vi står som ansvariga för enligt socialtjänstlagen samt att vi är under legitimation och me det blir skyldiga att följa ett vetenskapligt och beprövad omvårdnad. Det är inte undersköterskorna. Vi behövs alla runt patienten för att täcka alla de behov en patienter har. Denna undersköterska måste mena bara omvårdnad av patienten bara. Och ja du kan byta kläder, lägga om sår, mata patienten och severa, ta emot anhöriga och mycket mer.... Men förväxla inte det med att du är som en sjuksköterska och att de inte behövs. Då är du lika naiv som jag var!

Oerhört märklig artikel... och det skulle vara spännande att höra hur Kommunal resonerar kring det här.

Jag tycker att hela den här diskussionen om att ersätta högskoleutbildade sjuksköterskor med undersköterskor är ett stort underkännande av hela utbildningssystemet och det vore önskvärt om andra akademiker också kunde se det och stå upp för sjuksköterskeutbildningen. Eller ska man ersätta alla med högskoleexamen i ekonomi med gymnasieelever från handelsprogrammet? Eller ska det räcka med att ha gått barn och fritidsprogrammet för att kunna sätta betyg på en mellanstadieklass?

Det är klart att undersköterskor behövs inom vård och omsorg och de förtjänar bättre arbetsvillkor. Men det är inte rimligt att säga att högskoleutbildning kan ersättas med en gymnasieutbildning.

Det är rent löjligt att påstå att undersköterskor alltid är omvårdnadsansvariga, för det är dom aldrig. På riktiga avdelningar har sjuksköterskan omvårdnadsansvaret, vi fungerar som arbetsledare för undersköterskor. Underläkare behöver givetvis utbildning men de får knappt göra något själva utan en riktig läkares godkännande först. Därmed inte sagt att undersköterskor inte är viktiga i en fungerande vårdkedja och de kan ha mycket kunskap men det kan aldrig jämföras i kunskapsnivå då en undersköterska är gymnasieutbildad, en sjuksköterska har tre års universitetsstudier bakom sig - mer om de är specialiserade. Ingen skulle få för sig att en sjuksköterska kan ersätta en läkare på en vårdavdelning för vi har helt olika ansvar, kunskaper och utbildningar. På alla ställen jag arbetat har undersköterskor ansvarat för sin egen journalföring, sjuksköterskorna för sin och läkarna för sin. Tycker det är minst sagt dålig självinsikt att som undersköterska tro att man har samma kompetens som en sjuksköterska, lika dumt som om en sjuksköterska skulle tycka att hon har samma kompetens som en läkare. Vi har olika uppgifter, olika ansvar men vi alla behövs. Skrämmande att en undersköterska med så lång erfarenhet inte har bättre självinsikt och kunskap än så.

Håller med till 100 % det är teamet som är det viktiga , vi har alla våran roll att fylla . De vård avdelningar som fungerar bäst är de som arbetar patient nära och att Uska + SSK arbetar tillsammans (inte var för sig) .

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2017-07-26.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.