Hon tycker att okunskapen om arbetarkvinnors villkor är stor och ville ta ett samlat grepp om saken. Rapporten heter ”Jag tar värktabletter men det hjälper inte” och bygger på tidigare rapporter från exempelvis LO och Kommunal och statistik från framför allt arbetskraftsundersökningarna (AKU) från SCB. Resultaten liknar dem som presenterades i LO:s jämställdhetsbarometer häromdagen (se länk). Det gäller att arbetarkvinnor har det sämre än andra grupper på många områden: delade turer, 65 procent jobbar utanför dagtid, mer än varannan jobbar deltid, lönen är betydligt lägre än snittet (21 700 för heltid) och stressrelaterade sjukskrivningar ökar.

– Egentligen på alla områden hamnar arbetarkvinnor i botten utan att någon egentligen ifrågasätter det. Politikerna har varit väldigt ointresserade av arbetarkvinnorna.

Gör facken tillräckligt?

– Det kan man inte säga eftersom det ser så illa ut. Jag tycker mig se en positiv upptrappning i feministiska initiativ i fackföreningsrörelsen.

Till rapporten intervjuades avtalssekreterarna på fyra LO-förbund med stor del kvinnliga medlemmar: Kommunal, Fastighets, Hotell- och restaurang och Handels.

– Även om facken inte gillar lagstiftningsvägen så tänker de att det ändå kan vara vägen för heltid och missbruk av delade turer. Alla uttrycker stor frustration, också över samarbetet mellan förbunden och att industrin sätter märket i löneförhandlingarna. Alla svarade ja på frågan om klass går före kön i LO.

– Arbetarkvinnornas löner måste upp och det kommer de aldrig göra om de inte får större procentuella löner än industrin. Det finns ett motstånd framför allt från IF metall eftersom det inte gynnar deras medlemmar. Kommunal är mest pådrivande och jag tror att diskussionerna kommer bli fruktbara så småningom.

Vad kan facken göra mer för att förbättra bilden som ni ger i rapporten?

– Deltid och visstid man kan göra mer med i kollektivavtalen och det är dags att de frågorna kommer högre upp. Samtidigt som man tar till lagstiftning tycker jag.

Rapportförfattarna konstaterar att högre andel kvinnor än män är fackanslutna, men att statistiken i rapporten visar att medlemskapet inte inneburit samma förbättringar som för män.

– Kommunal är ett väldigt aktivt fackförbund och kämpar för sina medlemmar men de har inte nått lika långt som mansdominerade förbund. De jobbar i mycket hårdare motvind, både mot politiker och i LO-samordningen. Det finns en syn om att ”det här kan väl duga för arbetarkvinnor”.

Ett dilemma är, enligt Rebecka Bohlin, att de som har det värst på arbetsmarknaden inte lika ofta är med i facket. Enligt uppgifter från Kommunal är tio procent av de anställda i hemstädbranschen medlemmar i Kommunal. Det är ändå en stor ökning mot hur det sett ut tidigare, poängterar Rebecka Bohlin. Många städföretag saknar också kollektivavtal, enligt Kommunal har 245 av 17 000 företag avtal. 

– Många jobbar med extremt flexibla villkor.

Katalys listar en rad förslag för att förbättra arbetarkvinnors villkor utöver den fackliga samordningen, till exempel lagstiftad rätt till heltid, att visstidsanställning inte kan ges till samma person år efter år, rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid, att Medlingsinstitutets uppdrag att arbeta för jämställda löner stärks, ökade anslag till Arbetsmiljöverket samt att myndigheten får i uppdrag att ta fram bindande föreskrifter om psykosocial arbetsmiljö.

Rapportförfattarna vill också att arbetstidsförkortning prövas inom offentligt finansierad välfärd, en fråga som inte drivs aktivt varken från fackligt eller politiskt håll.

– Fackförbunden har den på sina agendor och i kollektivavtalen dras det ned några minuter här och där, få har 40 timmars vecka kvar i praktiken. Men jag tycker att det måste bli mycket mer kraft i den frågan. Vi har sett att vinsterna sticker iväg och lönernas andel av företagens kostnader blir mindre. Så det är uppenbart att vi har råd med en arbetstidsförkortning.

Katalys går också längre än LO när det gäller föräldraförsäkringen och vill att den ska delas helt lika, utan möjlighet att ge dagar till den andra föräldern.

Finns stöd för en sådan reglering hos arbetarkvinnor?

– På kort sikt blir det ett nederlag för dem eftersom de har låga löner, otrygga anställningar och deltid och har inte ekonomi att försörja familjen. Men då måste hela samhället ställa om så att alla människor är kapabla att vara föräldralediga och vara huvudförsörjare i familjen. Det är lämpligt att göra det i samband med att lagstifta om rätt till heltid.