På 1970-talet hade Sverige den högsta medellivslängden i världen. Men de senaste 15 åren har skillnaderna i livslängd mellan ­olika­ utbildningsgrupper ökat. I dag kan högutbildade kvinnor och män räkna med ett nästan sex år längre liv än lågutbild­ade. Med låg­utbildad menas de som saknar gymnasieutbildning. Och mest oroväckande är utvecklingen för kvinnor. Där har ökningen av medellivslängd­en de senaste 30 åren faktiskt stannat av.

Olle Lundberg.
Olle Lundberg.
Foto: Eva Dalin

En möjlig förklaring till att Sverige har halkat efter jämfört med andra västländer är att svenska kvinnor tid­igt frigjorde sig från den traditionella kvinnorollen. 

–  Bland det coolaste en självständig person kunde göra på 1960- och 70-talen, när kvinnor gick ut på arbetsmarknaden, var att röka. Då visste man inte hur farligt det var, säger Olle Lundberg som led­er regeringens kommission för jämlik hälsa.

Fler kvinnor i den generationen i Sverige röker än i andra länder. Och det syns när man jämför kurvorna över medellivslängden för den kvinnliga delen av befolkningen som har låg utbildning. 

–  Men rökningen har minskat och 80 procent av Sveriges lågutbildade kvinnor röker inte. Det finns många andra förklaringar också, påpekar Olle Lundberg.

 

Kommissionen för jämlik hälsa består av en grupp forskare från olika ämnesområden som fått i uppdrag att ta fram förslag som ska vända trenden. Just rökning är den enklare delen av uppdraget. Här finns tydliga fakta om sambanden, och lösningarna. Resten av pusslet är betydligt mer komplext. Mindre hälsosamma levnadsvanor går ofta hand i hand med sämre ekonomiska villkor och dålig arbetsmiljö. 

Ett gott arbetsliv kan bidra till att minska skillnader i hälsa mellan människor med olika bakgrund. Men i dag förstärker arbetsmiljön i stället många gånger ojämlikheten. Det säger Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet. Riskfaktorer för ohälsa finns oftast i de yrken som inte kräver lång utbildning. Till exempel fysiskt tungt arbete, att man är utsatt för kemiska hälsorisker eller i vilken utsträckning man har kontroll över sin arbetssituation. 

– Kombinationen höga krav och låg kontroll finns ofta i kvinnodominerade yrken medan fysiskt tungt arbete mycket är en klassfråga, säger Maria Albin.

Hur stor roll spelar arbetsmiljön för medellivslängden?

–Det är inte bara arbetsmiljön som påverkar det utan flera faktorer, som svårigheter att få arbete och att få ett tryggt arbete med rimliga villkor och möjlighet att ha en god ekonomi.

”När blir jobben så pass dåliga att det blir sämre för hälsan att jobba än att vara arbetslös?”

För att komma åt problemen behövs en kartläggning av hur villkoren på ­arbetsmarknaden ser ut i dag, menar Maria Albin. 

– Tittar vi på arbetslivet som ett genomsnitt skulle vi nog säga att det är rätt bra i Sverige. Men för vissa grupper finns starka varningstecken. Det vi måste ta reda på är om det finns systematiska skillnader.

Det kan handla om arbeten som inte kräver speciell kompetens, tidsbegränsade anställningar och jobb där främst personer med utländsk bakgrund är anställda. När det gäller transportbranschen, hushållsnära tjänster, hotell och restaurang och den gröna näringen är det inte alltid klart vem som har arbetsgivaransvar och om arbetsförhållandena är i enlighet med reglerna på svensk arbetsmarknad.

– I viss typ av städning är den fysiska belastningen oerhört hög och man kan ifrågasätta om den är okej för någon åldersgrupp, säger Maria Albin.

Den 31 maj ska kommissionen lägga fram sina samlade förslag till regeringen. Det som kan bli kontroversiellt är inkomstfrågorna, tror Olle Lundberg. Som ett exempel tar han debatten om att sänka lönerna för att fler ska komma in på arbetsmarknaden. 

– Jag saknar hälsoperspektivet här. När blir jobben så pass dåliga att det blir sämre för hälsan att jobba än att vara arbetslös? Det är viktigt att folk arbetar, men inte till vilket pris som helst. 

 

Hur ska din arbetsmiljö förändras för att du ska hålla längre?

 

Veronica Nyberg Rassa.

Veronica Nyberg Rassa,
vårdbiträde, 25 år, Jokkmokk:

”På min arbetsplats är det största problemet att det är ostrukturerat och dåligt ledarskap. Det är stor omsättning på både chefer och kollegor och svårt att få tag i vikarier. Vi får ofta jobba övertid, får inte semestern beviljad och jobbar underbemannat. Arbetsgivarna borde även satsa på motion. Det är ju fritiden som gör att man orkar med jobbet.” 

 

Samonthee Kättström.

Samonthee Kättström,
vikarie inom städ och vård, 59 år, Borlänge:

”Det är stressigt att hoppa runt bland olika pass. Ibland börjar jag klockan sex och slutar vid tio för att sedan hoppa på ett annat pass vid elva. Jag önskar att jag får fast jobb snart. När jag jobbar i städ är jag ledig på helgerna. Då försöker jag slappna av. Äta god mat och gå promenader.” 

 

Maria Karnberger.

Maria Karnberger,
städare, 42 år, Borlänge:

”Vi ska inte behöva stressa så mycket. Har man mer tid på städobjekten hinner man tänka mer på det ergonomiska. Jag försöker släppa ner axlarna, som lätt åker upp till öronen när man är stressad, och ta mikropauser.” 

Enkät: Madeleine Andersson

Bakgrund: Hälsoklyftor ska minska

År 2005 tillsatte Världshälsoorganisationen, WHO, en kommission om hur sociala faktorer påverkar människors hälsa. Det inspirerade flera länder att följa efter, bland annat Sverige.
Regeringen satte 2014 upp målet att de hälso-klyftor som går att påverka ska försvinna inom en generation, det vill säga om 30 år.  
En kommission av forskare arbetar på att ta fram förslag på hur det ska gå till.
Förslagen kommer att presenteras den 31 maj 2017.