Kommunals förhoppningar var höga när vi gick in i årets avtalsrörelse med krav på en extra satsning på undersköterskor. En satsning utöver det märke som sätts av den exportledande industrin. Bakgrunden var, förstås, vetskapen att undersköterskor inte bara är lågavlönade – de är också felavlönade. I relation till den yrkesskicklighet och det ansvar som de har kan löneläget enbart förstås som en strukturell orättvisa. 

Det kan vi aldrig acceptera och vi har för länge sedan insett att enbart löneökningar i nivå med märket inte kan råda bot på de orättvisor vi ser.

Betydde det att läget var hopplöst? Självklart inte. Kommunal har arbetat länge och målmedvetet inför årets avtalsrörelse. Bakom de välkomna resultat vi tillsammans uppnått står medlemmarna i vår organisation, medlemmar som under året axlat ett stort ansvar i såväl förberedelsearbetet som under förhandlingarna. I riksavtalsförhandlingarna har demokratiskt utsedda delegationer haft det avgörande mandatet att bestämma vilka prioriteringar som ska gälla. Inför avtalsrörelsen 2016 fick Kommunal in omkring 35 000 avtalsförslag från medlemmar över hela landet jämfört med 3000 förslag i förra avtalsrörelsen.

Så vi visste vad vi ville, och vad vi behövde göra. Och det gav resultat – det avtal som Kommunal och Almega Vårdföretagarna kom överens om efter tuffa förhandlingar var det sista i en historisk avtalsrörelse. Vi kan nu konstatera att samtliga arbetsgivare accepterat avtal som innebär rejäla löneökningar samt ordning och reda på löner och andra ersättningar. Kommunal har också lyckats driva, och ta hem, kravet att satsningen på undersköterskor inte ska betalas för genom sämre villkor för andra yrkesgrupper. 

Sammanlagt omfattas omkring 180 000 undersköterskor av årets avtal. När vi så småningom kommer att summera året bör lönegapet mellan den genomsnittlige industriarbetaren och den genomsnittlige undersköterskan ha minskat med cirka 2 procentenheter. På ett bräde!

Men för Kommunal har arbetet för bättre löner och villkor bara börjat. Siffror från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att omkring 500 000 nya medarbetare kommer att behövas i välfärden fram till 2023. Vi är övertygade om att med bättre villkor och högre löner kommer fler söka sig till de yrken som Kommunal organiserar. Det är ju inte jobben i sig det är fel på, utan förutsättningarna.

Det är precis den här typen av satsningar som krävs för att öka jämställdheten och stärka kvalitén i svensk välfärd. Därför är det en oerhört viktig framgång att samtliga arbetsgivarorganisationer som Kommunal förhandlat med på avtalsområdet under 2016 gått oss till mötes. Den extrasatsning vi nu har möjliggjort ska ses som en framgång, inte bara för landets undersköterskor, utan för samtliga värdediskriminerade yrkesgrupper inom välfärdssektorn. Därutöver har vi kommit överens med arbetsgivarna om att heltid ska bli norm. Också det en seger i arbetet för att fler kvinnor ska kunna leva på sin lön.  

Men det ska ses som början på ett stort arbete – inte slutet. Vi möter ibland personer som ifrågasätter den svenska välfärdsmodellen och traditionen av partssamverkan mellan fack och arbetsgivare. De sammanlagt 70 avtal som Kommunal tecknat under 2016 är bevis på att den svenska modellen står stark – och går att utveckla.

Nu tar vi höjd för ett nytt år, med nya utmaningar och förhandlingar. Det är på oss det beror.

 

Tobias Baudin,
förbundsordförande Kommunal

Lenita Granlund,
avtalssekreterare Kommunal