Finansministern har under senaste månaden hänvisat till vårbudgeten i april när frågan om mer pengar till kommunsektorn har ställts.
– Vi är klara över att det behövs mer pengar i kommunsektorn och vi är klara över att vi ska åtgärda det, sa han så sent som för en månad sedan.

Men de senaste uttalandena tyder på att det kanske inte bli ett öre.  I dagens intervju i Ekot hänvisar han flera gånger till statens kraftigt försämrade finanser, på frågor om det blir utökat stöd.
Antingen har Borg och regeringen ändrat sig i enlighet med den ”övervintringsfilosofi” statminister Fredriks Reinfeldt gjort till ett huvudnummer: krisen blir lång och staten ska hålla hårt i pengarna. Eller är det ett spel inför budgetförhandlingarna där kommunpolitiker av alla färger, trycker på.

I gårdagens Svenska Dagbladet tycker samtliga fyra borgerligas ekonomiska talesmän i riksdagen att Kommunsverige fått tillräckligt.
– Jag bedömer att för 2009 är det inte aktuellt med några nya pengar. Däremot är vårt partis bedömning att vi måste ge mer för 2010, säger kristdemokraten Stefan Atterfall.
Samma linje verkar partikamraten kommunminister Mats Odell vara inne på i en Eko-intervju:
– Kommunsektorns skatteintäkter kommer att öka i år. De kommer att ha mer pengar att röra sig med i år än året före. Även om det är mindre än vad de räknat med.

SKL:s chefekonom (tf) Stefan Ackerby ger inte mycket för argumentet att kommunerna får flera skattekonor i år jämfört med förra. Man måste också ta hänsyn till inflationen.
– Problemet är att de reala skatteinkomsterna, efter löne- och prisökningar, inte ökar tillräckligt, säger han. De kommer till och med att minska 2010, är vår bedömning.
Kommunernas ekonomi försämras inte lika snabbt som skatteinkomsterna, tror SKL. Orsaken är att de tror att kommunanställda också får sämre löneutveckling. Lägre ökningar än de trodde för så sent som ett år sedan.
Varför gör ni det, löneavtalen för i år var ju redan kända?
– Dels finns det ju 0-avtal på många håll och så finns det ju en lokal lönebildning. I vår prognos gör vi antagandet att löneökningstakten i kommunsektorn är lika stor som på övrig arbetsmarknad.
Att kommuner trots allt varslar om uppsägningar beror, enligt honom, huvudsakligen på att man ställer in sig på 2010.
Och när kommuner och landsting förra våren planerade för 2009 trodde SKL att skatteinkomsterna skulle bli 16 miljarder kronor större än vad de senaste prognoserna säger. Som en jämförelse kan man säga det, mellan tummen och pekfingret, motsvarar 48 000 heltidsjobb (KA:s uppskattning).

Landstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) i Stockholms län har reagerat på att allianspartiernas ekonomiska talesmän säger nej till mer pengar. Hon anklagar i tidningen Dagens Medicin dem för ”bristande insikt”.
– För mig är det obegripligt att man inte skaffar sig insikten innan man går ut i massmedia, säger hon.
Enligt henne kommer det att bli nya varsel om uppsägningar. Det är bättre rädda landstingsjobben än att staten drar på sig ytterligare kostnader för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, argumenterar hon.
Statsministern senaste sätt att bemöta kraven från kommuner och landsting retar upp henne:
– Man kan ju undra hur han resonerar när han kallar sjuka och äldre för särintressen. Vi politiker klarar os ju säkert, men att kalla patienterna för särintressen är inte rätt.