Exakt när det omdiskuterade avdraget för hemtjänster ska bort är inte klart. Men de rödgröna gick överraskande snabbt ut med ett tydligt enigt besked. Samtidigt lovade de att ta bort skatteklyftan mellan pensionärer och löntagare, som de borgerliga infört genom jobbskatteavdraget för förvärsarbetande. Det kostar 23 miljarder.
Även skatteavdraget för ruttjänsterna är felkonstruerat, konstaterade S-ordförande Mona Sahlin och därför för de rödgröna en diskussion om när det kan tas bort, samtidigt som de försöker hitta lösningar på hur exempelvis äldre ska få den hemservice de behöver.

På vissa håll har rut-avdraget använts i stället för hemtjänst, vilket V-ledaren Lars Ohly menar ökar risken för en privatiserad välfärd, i stället för en behovsprövad och skattefinansierad. Där finns onekligen en poäng, sen återstår det att se hur mycket mynt Fredrik Reinfeldt (M) kan slå av frågan i valrörelsen.  Kanske blir den ett rödgrönt trumfkort i stället?
Enligt SCB, som kört igenom uppgifter på uppdrag av tjänsteorganisationen Almega, så har var fjärde konsument av tjänsterna tjänat mindre än 16 700 kronor i månaden. Det är taxerad inkomst, vilket inte är hela sanningen om personens verkliga konsumtionsutrymme, det säger inte heller hur inkomsten i hushållet ser ut, så siffrorna kan nog användas av båda sidorna som argument för den egna ståndpunkten.  

Skatter och avdrag är till för att uppnå saker. De löser ett problem och skapar oftast samtidigt något annat. I rut-fallet uppstår konfliktytorna mellan valfrihet, jämställdhet, jämlikhet och ekonomisk effektivitet. Det handlar om jobb som egentligen inte bär sig själv. Man får välja sida, vilket konflikten om Rut-avdraget väl illustrerar.  

Arbetsgivarna Almega säger att ungefär hälften av de 11 000 jobb som nu finns i branschen kommer att försvinna, om inte jobben kraftigt skattesubventioneras, som i dag. De rödgröna vill hålla ihop alla hemtjänster och omsorg i ett system.  Ingen av modellerna kommer att göra alla nöjda.

Att ge ett så stort avdrag som hittills för en privat konsumtion är ett vägval. Alliansen vill uppmuntra mer privata tjänster och ser säkert gärna att också att behovsprövad välfärd följder efter. Men eftersom det inte finns några gratisluncher – det är ju skatterabatter som håller rut-sektorn under armarna vad än andra ledarsidor tycker – så är det bra att väljarna fått tydliga besked.
92 000 svenskar har hittills använt det omdiskuterade avdraget. Trots att så få köpt tjänsterna är det ändå många som gillar dem, enligt färska opinionsmätningar.
Hur populärt Rut har hunnit bli när frågan hamnar i skarpt (val)läge återstår att se.