Proteserna görs i silikon. Undersköterskan Eva Gillsparr tycker att det är viktigt att de känns naturliga. Hon hjälper bröstopererade kvinnor att hitta rätt.

– Hur är det? Trivs du med bröstet? Eller vill du gå upp en storlek?
Nyss hälsade Eva Gillsparr patienten Karin Svensson med en kram. Nu har Eva stängt dörren till rum nummer 1 på bröstmottagningen vid Universitetssjukhuset i Lund.
Den stängda dörren skyms av ett crémefärgat draperi, persienn-
erna är nedfällda. Här finns ingen insyn.
Strax bredvid dörren hänger en svart sportbehå på en galge, vid spegeln finns två genomskinliga skyltdockor i torsomodell med trosor och behå i spets och småblommigt lila. Intill hänger draperier.
På väggen hänger guldramen med diplomet Eva fick när hon blev Årets Bröstvän, det berättar att hon är omtänksam, empatisk och sprider värme. För henne är lyhördhet att känna av vibbar och vara försiktig med vad hon säger.

För Eva är patienten
i fokus, att telefonen ringer verkar hon inte höra. Några har hon träffat redan när de fick beskedet om bröstcancer, andra har hon mött vid omläggningar.
De flesta kommer hit när det gått närmare två månader efter operationen, en del har inte vågat titta på ärret.
I Evas armar faller de i gråt. Men med Karin är det nära till skrattet.
Eva undrar om hon vill ha en bredare protes och måttar med händerna. Sedan drar hon bort draperierna framför hyllorna. I små askar ligger mjuka proteser i olika former och storlekar, en del kräver specialbehå där protesen kan stoppas in i en ficka. Och sådana i olika färger hänger närmare fönstret. Eva har öga för både inredning och kläder.

Karin är inte intresserad
av större storlek, hon är nöjd. Eva undrar om Karin vill prova en med klister, då kan man ha vanlig behå. Hon plockar fram en och visar hur den faller som ett riktigt bröst när man ligger.
– Håller klistret? Arbetskamraten hade en som föll ut i berg- och dalbanan på Liseberg, berättar Karin och skrattar.
– Nej, man ska ju inte tappa den i grönsaksdisken, säger Eva och skrattar hon också.
Hon tror att klistret håller, men protesen kräver att huden är jämn, något som läkarna blivit mer lyhörda för tack vare samarbetet på kliniken.

Eva Gillsparr visar Karin Svensson protesen med klister.
Eva Gillsparr visar Karin Svensson protesen med klister. Fördelen är att man kan använda vanlig behå och slipper specialbehå med ficka. De kan vara svåra att hitta, därför har Eva Gillsparr krävt att butikerna ska ta in dem.

Första gången Karin skulle gå hit hade hon ingen lust alls. Men att Eva är så lyhörd har skapat förtroende.
De kommer överens om att Karin ska höra av sig för en ny tid och skiljs åt med en kram.
Eva hinner skriva i journalen, föra statistik och lyssna av telefonsvararen innan hon ropar in nästa.
För 13 år sedan opererade den här kvinnan bort en del av högra bröstet, nu har hon en röd åtsmitande top, det syns att ena bröstet är mindre. Sedan dess har hon mest haft lösa kläder och försökt fylla ut behån med bomull.
– Du har ingen delprotes, du har inte kunnat klä dig. De skulle ha sagt något när du blev opererad, konstaterar Eva.

Kvinnan berättar att hon ringde hit sedan hon mött en annan opererad kvinna i en affär som sålde specialbehåar.
– Då har du aldrig sett detta?
Eva visar en tidning där bröstopererade kvinnor manekängar i underkläder, bikini och baddräkter i senaste modet. Sedan tar hon fram en delprotes och stoppar in den i behån.
– Herregud! Det ser ut som mitt gamla bröst, det sitter ju bra, utropar kvinnan.
– Det är det här som är målet, säger Eva som vill att kvinnorna ska känna sig hela igen och hitta tillbaka till sin kvinnlighet.
Hon råder kvinnan att ta en protes med klister så att hon kan ha en vanlig behå och slipper en med ficka som kan gå på 500 kronor.
– Det är otroligt, här har jag gått och hängt i 13 år, säger kvinnan och berättar att hon genast ska åka ner till sina gamla arbetskamrater och visa.

Eva visar hur klistret på protesen ska skötas och tar fram ett litet kit med olika flaskor.
Sedan tar Eva fram en blommig plastkasse i rosa, lila och gult. Den är Evas idé, det ska inte synas att man hämtat en protes.
Senare berättar Eva att det gör ont att veta att kvinnan gått utan delprotes 13 år.
– Vi måste prata öppet om det här så att vården blir bättre, säger Eva och får ett stramt drag i ansiktet.

Lika upprörd blir hon
när hon tänker på hur svårt det kan vara att hitta behå och badkläder för bröstcanceropererade. När hon förstod det började hon gå in i de underklädesbutiker hon passerade.
– Så många kvinnor är drabbade. Jag frågade om de tänkt på de här kvinnorna, att de gick hit och handlade före operationen. Ska de kunna göra det nu också?
Det har lett till att fler butiker i Skåne utökat sortimentet, Eva har listat dem till patienterna. Och när Lindex skyltade med rosa bandet ringde Eva och påminde om behovet av specialbehå, nu finns det i ett flertal större butiker.

Av jobbet har Eva lärt sig att vi alla behöver vara rädda om varandra. Och när hon tänker på hur roligt det är att jobba med människor glittrar det i ögonen.
Redan när Eva började på bröstmottagningen för fyra år sedan var hon klar över att hon ville förbättra och bygga upp rutiner.
För att pressa priserna vid upphandling och få mer vidare-utbildning, har hon startat ett nätverk för åtta kliniker i Skåne.

Och hon pratar gärna om bröstmottagningens nya lokaler som invigdes i januari. Här finns flera behandlingar samlade och det gör att patienterna snabbt kan få hjälp.
Hon lovordar samarbetet med läkare och sjuksköterskor, och att de stöttar varandra. På frågan varför Eva fick priset som Årets Bröstvän svarar sjuksköterskan Maria B Magnuson:
– Hon passar för yrket, patienterna känner sig omhändertagna, här finns rutiner och de känner sig trygga, helheten är genomtänkt. Eva har tänkt mycket på hur de ska bli bemötta.

ID: Eva Gillsparr

Ålder: 56. Bor: Hörby.Familj: Make, två vuxna barn, barnbarn.
Bakgrund: Började i äldrevården 1968, har arbetat på plastik- och thoraxoperation.
Aktuell: Årets Bröstvän 2007, utsedd av Breast Friends som är ett internationellt projekt som drivs av ett läkemedelsföretag.
I juryn ingår Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation.

Evas råd

- Om du möter någon med bröstcancer:
- Lyssna, känn av, var inte rädd för att fråga.
- Var lyhörd, fråga om du ska följa med på undersökningen.
- Ta dig tid, fråga om ni ska gå en runda i skogen eller äta middag.
- Ofta bra att återvända till jobbet, kollegorna betyder mycket.

Lunds bröstmottagning

Antal patienter: Drygt 500 per år provar ut protes.
Personal: En undersköterska på 60 procent, två sjuksköterskor varav en på 85 procent, sex läkare delar på två 50-procentstjänster.
Proteser: Finns för hela bröstet eller delar av. Kan vara lösa för att läggas i behå, eller sättas fast med klister på huden. Kostar 1 000-1 600 kronor styck.
I Region Skåne har bröstcanceropererade kvinnor rätt till två fungerande proteser.