Barnen tjoar och skrattar, som barn gör. Samtidigt brummar diskmaskinen, kollegor slamrar och allt ifrån ugnar och kylskåp ljuder ständigt.
– Allting låter här, säger Anki Lintu, en av fem kockar som lagar mat för 700 personer på Hagaskolan i Vendelsö utanför Stockholm.

Ljudstyrka

Det är svårt att höra vad kockarna säger och jag höjer rösten när jag talar med dem.
Inne i disken står Eva-Lotta Jönsson och sköljer tallrikar som barnen kommer med. När Eva-Lotta häller ut en hel hög med bestick rycker jag till, ovan som jag är vid ljudet. Kollegorna berättar att de är mycket trötta i huvudet när de kommer hem på eftermiddagarna. Då behöver de ha det tyst omkring sig.
– Jag sätter aldrig på radion hemma. Jag behöver en halvtimme då jag bara sitter i tystnad, det är tur att barnen är stora nu, säger Eva-Lotta.
Hon tycker också att hon hör sämre än förr. Ändå är hon en av dem som flitigast använder öronproppar.
– Men man stänger in sig i en bubbla. Man vill kunna svara när barnen pratar med en.
Därför använder hon dem mest i disken, där det låter mest. Flera använder inte öronproppar alls. De tycker att det blir svårt att kommunicera. Alla fastanställda har fått öronproppar som är gjorda för deras öron. Vikarier erbjuds skumöronproppar, men vill sällan använda dem.
– Jag är dålig på att använda mina öronproppar, så jag får ju skylla mig själv, säger Anki Lintu.
Hon tänker inte på att ljuden skulle kunna vara skadliga.
– När allting stängs av på eftermiddagen så tänker jag ’gud vad det låter!’ Men jag tänker inte på det medan jag jobbar, man är så van, säger Anki.
Här på Hagaskolan har de sagt ifrån när bullret varit för jobbigt, främst det ute i matsalen. Sedan i vintras har de bord och stolar som ska vara ljuddämpande. Och skolpersonalen har infört fem tysta minuter innan barnen går in i matsalen, då blir ljudnivån behagligare för både personal och barn.

Kockarnas öronproppar är formgjutna efter varje persons öra.Kockarnas öronproppar är formgjutna efter varje persons öra.

Men det buller som bara drabbar kockarna, inne i köket, har inte ägnats samma uppmärksamhet. Kanske för att det är svårare att göra något åt? KA har talat med kockar på flera arbetsplatser. En vanlig kommentar är att bullret är ett problem, men det är inte mycket de kan göra. ”Man får gilla läget” och ”vi är så vana vid det”, menar de.
Anki Lintu tycker att grovdiskmaskinen låter värst, men hon vill inte behöva jobba utan den.

5 frågor om buller

1 Vad är buller?
Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara både stör­ande ljud eller ljud som är skadliga för hörseln. Buller­skador står för tio procent av rapporterade arbetssjukdomar. Det är vanligast bland män.
Buller över 85 decibel kan orsaka hörselskador. Är man känslig kan det räcka med nivåer runt 75. Extra farliga är slagljud.

2 Vem är ansvarig?
Arbetsgivaren är ansvarig för att regelbundet jobba förebyggande med ljudmiljön.
Arbetstagaren ska använda den skyddsutrustning (exempelvis hörselskydd) som arbetsgivaren erbjuder och lyssna på arbetsgiv­arens instruktioner om hur man kan minska bullret.
Skyddsombudet ska bevaka arbetsmiljön och begära åtgärder hos arbetsgivaren.

3 Vilka risker finns?
Starkt buller kan leda till tillfällig eller ständig hörselskada och hörselnedsättning, tinnitus och ljudöverkänslighet.
Buller kan göra att man känner sig trött, öka stress och påverka koncentrationen. Stressande buller kan öka blodtrycket.
Buller försvårar samtal och ökar olycksrisken eftersom man inte hör varningssignaler.

4 Hur mycket får det låta?
Om bullret under en arbetsdag är i genomsnitt 80 decibel eller mer, måste arbetsgivaren informera om risker och erbjuda hörselskydd.
Om det är över 85 ska ­arbetsgiv­aren se till att hörselskydd används och erbjuda hörselundersökning. Då krävs också åtgärder för att minska bullret.

5 Vad kan jag göra?
Rotera arbetet - turas om att exempelvis stå i disken.
Använd alltid hörselskydd där det behövs, till exempel i disken.
Går det att ändra arbetssättet? Kan jag minska slamret?
Om det låter får mycket:
Gå först till chefen eller ditt ­skydds­ombud.
Företagshälsovården kan mäta ljudet.
Hjälper inget kan du kontakta Arbetsmiljöverket.
Du kan också mäta själv med en Iphone eller Ipad, det är dock inte likvärdigt med en professionell mätning.
Ladda ner appwww.av.se/teman/buller/app

Källa: Arbetsmiljöverket