Åh nej, inte Bodil! Kultursverige och sociala medier fylldes snabbt av sörjande hjärtan när Bodil Malmsten dog i cancer i februari. ”Det här är hjärtat”, Bodils sista bok, var just en diktbok om hur det känns att mista någon. Jag var en av dem som läste boken först när Bodil dött. Inte främst för att söka tröst för det förväntade jag mig inte, utan för att återuppleva Bodil Malmstens storhet som poet. Hennes sätt att beskriva starka känslor och ta tempen på samtiden är förmodligen de viktigaste skälen till att så många av oss tagit Bodil till sig. Enkla formuleringar med enorm kraft. Jag kommer sakna hennes ilska, samhällskritikern.

Bodil Malmsten luckrade upp gränserna mellan fin- och fulkultur. På senare år genom att göra litteratur av den ofta nedvärderade bloggen. Fem så kallade loggböcker blev det av vad som från början var en blogg som Bodil skrev från sitt Finistère i Frankrike. På så vis kunde läsarna följa Bodil även sedan hon gått i självvald exil. Samtidigt hade hon stor integritet, öste inte ur sig privata detaljer. Hon gav något helt annat, jag minns särskilt familjen Tejp där Bodil gav identitetsproblem och diagnoser åt sina tejprullar hemma.

Och döden, den kom ofta och hälsade på genom Bodil Malmstens författarskap:

”Vi som lever/Är bara de döda på semester/Nån sorts sommargäster/Så/Ta ett bloss för moster Lillie”.

Läs det här av Bodil Malmsten

Tips: 

● ”Nästa som rör mig”, roman från 1996.
● ”Det här är hjärtat”, diktbok från 2015.
● ”Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag”, loggbok från 2012.
● ”För att lämna röstmeddelande tryck stjärna”, roman från 2005.