Maritha Ericsson och Maria Edh-Johnsson.

Både Maria Edh-Johnsson och Maritha Ericsson är skötare som är specialiserade på äldre. Nu har de åkt från Växjö till en mindre ort i Småland. Just i dag har öppenvårdssjuksköterskan Anette Karlsson följt med, men oftast arbetar skötarna självständigt utan sjuksköterska.
På det här boendet finns en äldre man med ett skrikbeteende. Det är ett av flera BPSD-symtom, dessa symtom drabbar 90 procent av dem med demens.

Det är tredje gången BPSD-teamet är på besök. Tidigare har personalen fått tips om att använda bolltäcke, demenshund och att till natten ge en kaloririk näringsdryck.

Nu sitter personalgruppen i samlingsrummet. Utanför syns en svag solstrimma i den grå vinterhimlen. Sjuksköterskan Anette Karlsson leder samtalet efter en tydlig struktur.

Först talar alla om hur situ­ationen ter sig objektivt, de beskriver Olle som kan skrika i flera timmar och hur de försöker hantera det. Ibland vill Olle ta en tur i rullstolen och får göra det, men det tror teamet kan leda till ökad oro då det ger fler intryck. De ger i stället rådet att Olle kan sitta i det lugna samlingsrummet.

Teamet använder Bergers skala för att visa hur långt gången demensen är. I det här fallet blir det tydligt att Olle befinner sig i ett sent skede. Det ökar förståelsen.

Samtalets andra fas handlar om vilka känslor omvårdnadsproblemen väcker. De flesta är både ledsna och frustrerade. Känslan av otillräcklighet är stor.

– Alla känner lika. Demens är mycket de anhörigas sjukdom, det är mycket smärta när någon försvinner bort. Jag tänker på er som har jobbat så nära, säger Maria Edh-Johnsson.

Hon lyssnar med hakan i handen. Då och då nickar hon för att bekräfta det någon sagt.

En diskussion uppstår om hur man ska göra om man själv är så stressad att man inte förmår lugna. Teamet ger rådet att det är bättre att lämna Olle i ett rum, än att snabbt springa in och ut eftersom det kan öka oron.

Vi lyssnar in. Det handlar mycket om att reflektera.

När det är dags för kaffe går samtalet in i den sista fasen som tar upp åtgärdsplanen som blir en grund för omvårdnadsplanen.
Personalen berättar att Olle blivit lugnare när de sjungit, öppnat balkongdörren eller tagit med honom till tvättstugan.

– Ni har en otrolig uppfinningsrikedom, det är tillåtet att pröva allt, säger Maria Edh-Johnsson.

Samtalet fortsätter om vilka åtgärder som kan fungera. Teamet betonar att man måste testa en sak minst tio gånger. Om det lyckats en eller två gånger är det värt att fortsätta.

Personalen får även rådet att dela upp dagarna så att olika personer turas om att ansvara för Olle.
Samtidigt som skymningen faller väcks en strimma av hopp. En åtgärdsplan tar form och ett datum sätts för utvärdering.

Tillbaka i Växjö tar Anette Karlsson upp vad som sagts på mötet nästa dag, läkaren avgör hur teamet går vidare. Ofta fortsätter BPSD-teamet att handleda via telefon.

Sedan teamet bildades för tre år sedan läggs färre in med BPSD-symtom. Polishandräckningarna har också minskat från ett 20-tal för fyra år sedan till fjolårets fem.

– Förr kom de demenssjuka hit och vi handledde personalen här, säger Maria Edh-Johnsson.

Men demenssjuka är känsliga för förändringar, när de flyttade tillbaka till sina boenden blev de oroliga och nya problem uppstod. Efter en remiss och bedömning från enhetens läkare åker teamet numera ut till olika boenden.

– Vi lyssnar in. Det handlar mycket om att reflektera, säger Maria Edh-Johnsson.

Ofta finner teamet att personalen på boendet själva har svaren.

Nio av tio med demens drabbas

BPSD – Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens är en översättning från engelska. I Sverige används också ofta benämningen ”beteenden som kan vara svåra att tolka och förstå”.
90 procent drabbas någon gång under sin demenssjukdom av symtomen som kan vara:
aggressivitet, skrikande, vandrande, plockande, sexuellt opassande beteende, störd dygnsrytm, apati, eufori, illusioner, hämningslöshet, hallucinationer, vanföreställningar, ångest och nedstämdhet.
BPSD är inte en diagnos, utan kan vara en reaktion på att personen vistas i en stökig miljö eller på en situation som personen har svårt att tolka.
Källa: BPSD-registret

ID. Maria Edh-Johnsson

Ålder: 52.
Yrke: Skötare sedan 1980, i dag specialistskötare.
Bor: Växjö.

ID. Maritha Ericsson

Ålder: 55.
Yrke: Skötare sedan 1979, i dag specialistskötare.
Bor: Växjö.