Att Kommunal höll ett seminarium om djur i vård, skola och omsorg beror på att det är något som allt fler kommunalare möter i sina jobb. Personalens arbetsmiljö och djurens förutsättningar hänger ihop, sa Kommunals tredje vice ordförande Lisa Bengtsson.

– Det är viktigt att vi vet vad djuren mår bra av i olika situationer.

Nina Andersson är en av dem som lyssnade på föreläsarna. Hon har jobbat länge i omsorg och psykiatri och när hon utbildat sig till hundförare lobbade hon för att bli anställd i Älmstaskolan norr om Norrtälje. Sedan september har hon en halvtidstjänst i skolan tillsammans med sin mops Frasse.

– Vi kommer till elever som har lässvårigheter, som har diagnoser, vi hämtar hemmasittare. Hunden når fram till barnet och kan få det att prata och göra saker. Om någon har svårigheter med matte kan jag hitta på en uppgift med hunden så att det blir en rolig grej. 

– Det är fantastiskt för alla elever som inte mår bra eller inte trivs.

 

REPORTAGE: Sammi skapar glädje på boendet

 

Lena Stenvall, också hon kommunalare, jobbar med hundar och hästar i Västerbottens landstings verksamhet för våldsutsatta kvinnor. Hon säger att det är viktigt att djuret har en personlighet som matchar behovet.

– Vi måste se till att hundarna och hästarna vill detta, att de är sociala och vill vara med andra än husse och matte.

”Jag menar att hunden är världens bästa art på att läsa våra känslor, och då inkluderar jag oss själva.”​

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi som också skrivit en bok om hundar, föreläste bland annat om empati. Hon sa att det finns ett samband mellan empati och utbrändhet bland vårdanställda och att de därför måste hitta sätt att arbeta hållbart. Men vi borde också fråga oss hur stor börda vi lägger på hunden.

– Jämlikhet mellan djur och människor är eftersträvansvärt ur arbetsmiljösynpunkt tycker jag.

Per Jensen, professor i etologi, har skrivit flera böcker om att förstå hundar.

– Hundar i vården ligger mig varmt om hjärtat. Man ser hundars effekt på människan i en massa olika sammanhang.

Han berättade att hunden under de 15 000 år som den levt nära människan, har utvecklats genetiskt för att anpassa sig efter relationen till människan.

– Hunden har blivit dummare. Den får underkänt i grundkursen i fysik men grundkursen i psykologi får den högsta betyg i. Jag menar att hunden är världens bästa art på att läsa våra känslor, och då inkluderar jag oss själva.

 

LÄS OCKSÅ: Hund på remiss kan bli verklighet

 

Hunden förstår både vårt kroppsspråk, vårt talade språk och vårt tonfall och försöker hela tiden att tolka vad det betyder. Per Jensen berättade att hunden har mycket empatikänslor.

– Ljud som förknippas med gråt har en särskilt stor påverkan på hundens beteende.

Per Jensen är inte orolig för att hundar i vården skulle bli utbrända eller fara illa av alla empatikänslor.

– Hundar är bra på att tala om när de inte mår bra, de visar precis vad de känner.

– Finns det en stabil hundförare eller ägare att falla tillbaka på kan hunden klara ganska mycket. Man ska inte ta första bästa hund och gå in på en vårdavdelning, hunden ska tränas in i det här.

”Rörelse, social kontakt och födosök är behov som ska tas hänsyn till varje dag.”

Nina Andersson är inte heller hon orolig för att köra slut på sin hund.

– Han läser av mig och jag kan läsa av honom. När han har jobbat klart gör vi saker som han tycker är roligt, det är jätteviktigt. Man kan inte bara suga ur.

Anna Lundberg, doktor i etologi, föreläste om hästen.

– De som använder häst i vården lyfter fram att hästen bär dem. Som vuxen bär man det lilla barnet och det kan vara positivt att bli buren som människa.

Hästarna kan också på grund av sin storlek få oss att känna oss mäktiga och viktiga.

 

REPORTAGE: ”Vi skapade vår egen arbetplats”

 

Anna Lundberg lyfte fram att det är viktigt att hålla koll på signaler om arbetande hästar inte mår bra, exempelvis förändrade beteenden. Hon tipsar också om att vara lyhörd för vad hästen gillar att göra.

– Rörelse, social kontakt och födosök är behov som ska tas hänsyn till varje dag.

Kendra Coulter är docent vid centrum för arbetsstudier vid Brockuniversitetet i Kanada och pratade om hållbara arbeten för både människor och djur.

– Vi kan ta de positiva bitarna från människornas arbeten och överföra till djuren, till exempel antal arbetstimmar, ledig tid och sjukdagar. Har de tid att göra det de tycker om efter arbetsdagen?