– Återhämtning är en färskvara. Man kan inte under helgen ladda så att man inte behöver nåt alls resten av veckan. Det är som att försöka äta all mat under helgen, det går inte, säger Kerstin Jeding.
  Och inte ens om man har sovit väldigt gott kan man prestera på topp hela dagen. På något sätt måste man få in återhämtning även under arbetstid.

 Kerstin Jeding, psykolog.Kerstin Jeding.
Foto: Elisabeth Edén

Till att börja med ska man försöka ta de raster och pauser man har rätt att ta. Ibland går det inte – en brandman kan inte ta paus när det brinner och på ett äldreboende kan man inte gå ifrån när någon ramlat och gjort sig illa.
  Annat går att påverka, som arbetskamraternas inställning. På vissa arbetsplatser finns det en kultur där det gäller att ha så bråttom som möjligt hela tiden. Den som sätter sig ner några minuter blir utpekad som lat.

Det bästa är om man kan tala om det, till exempel på arbetsplatsträffar, och komma överens.
  – Vad finns det utrymme för som är okej, var kan vi göra det, och vad kallar vi det så att alla vet vad man gör, säger Kerstin Jeding.
  Ett bra sätt är att växla aktivitet, det brukar vara lättare att få acceptans för, tycker Kerstin Jeding.
  Den som lyfter och bär mycket kan göra något mer stillasittande ett tag. Och den som har gjort något mentalt ansträngande, som att sköta om någon som mår riktigt dåligt, kan stå och diska för sig själv en stund.

Om resurserna är knappa och man vill göra ett bra jobb kan det vara svårt, särskilt när man jobbar med människor. Man tar av sin rast för att trösta ett ledset barn eller sitta en stund hos en orolig gamling.
Självklart ska man kräva av arbetsgivaren att man får den tid man behöver för att göra ett bra jobb. Men vissa har så höga inre krav på sig själva att de aldrig kan bli nöjda, hur mycket tid de än lägger ner. De kan behöva arbeta med att sänka sina inre krav.
  – Fundera på ”hur funkar det just nu för mig, ska jag ta av min paus eller ska jag låta bli för att orka med mitt liv på ett bra sätt”.
  Det är svårt, men kan vara helt nödvändigt för att orka.
  – När har man gjort nog för en människa som har ont, eller är ensam och ledsen? Jag har också ett yrke där man ibland får lust att flytta hem patienten, men den konflikten kan inte arbetsgivaren lösa, säger Kerstin Jeding.

Alla behöver återhämtning, men alla behöver inte samma sorts återhämtning. Några är utåtriktade och får ny energi av en pratstund med kollegorna. Andra behöver vara ensamma för att ladda batterierna.
  – De kan ha svårt att göra det på en fikapaus där folk sitter och intervjuar en om vad man gjort under helgen, säger Kerstin Jeding.
För den som behöver dra sig undan en stund finns förstås ett väl beprövat knep:
  – Det finns alltid möjlighet att gå på toaletten och få sitta för sig själv, tio sekunder eller trettio, säger Kerstin Jeding.

Vila på jobbet

Raster och pauser på jobbet regleras i arbetstidslagen och kollektivavtalet.
• Rast är ett längre avbrott av arbetstiden, till exempel lunchrast. På rasten får man lämna arbetsplatsen. Du har rätt till rast efter fem timmars arbete. Rast räknas inte in i arbetstiden.
• Måltidsuppehåll kan man ha istället för rast, om man har ett arbete som man inte kan gå i från. Då får man inte lämna arbetsplatsen. Måltidsuppehåll räknas in i arbetstiden.
• Paus är ett kortare avbrott i arbetet. Lagen säger att man ska kunna ta de pauser som behövs, men det står inget om hur ofta och länge man får ha paus. Pauser ingår i arbetstiden.