SVAR: Under 25 års tid har du upplevt stora och orättvisa oförrätter från din kollega. Du berättar att du tillåtit henne att sätta sig på dig, eftersom hon var så stark. Du har bara svalt ned och fortsatt att ställa upp. Ingen har uppmärksammat din situation och själv har du inte larmat eller bett om omplacering. Varken chefer eller skyddsombud har vetat hur du haft det förrän du slutligen bröt ihop totalt.

Man måste ju undra varför du under så många år tillät att en kollega behandlade dig så illa? Det är viktigt för dig att förstå, för att du inte ska låta det hända igen. Dina reaktioner känns igen av tusentals människor som till exempel lever i ojämlika och destruktiva parförhållanden. Skadorna blir djupa och långvariga.

Men för att en arbetsskada ska kunna godkännas ska det bevisas eller göras sannolikt att skadan verkligen skett på eller på grund av jobbet.

Frågorna Hur, Var, När och Varför – samt om skadan kunnat uppstå på annat sätt – ställs av dem som utreder. Eftersom du jobbat ensam med din kollega är det svårt för dig att bevisa hur du blivit behandlad.

Om du exempelvis haft en eller flera bandinspelningar hade det hjälpt, även om det är svårt att tänka så. Men det kanske finns en eller annan i omgivningen på ditt jobb som både har sett och hört hur det varit? Hur är det med lokalvårdaren? Eller med den person som efterträdde dig när du blev sjuk? Eller någon annan som skulle vilja hjälpa dig, genom att skriva ned hur det var på arbetsplatsen?

Tala igen med ditt fackliga ombud och med Försäkringskassans handläggare. Kanske är det också en god idé att tala med en jurist. Pröva med fackets juridiska avdelning eller boka en rådgivningsstund. Ibland kan man få omkring 15 minuter utan kostnad hos en privat jurist.

Det är tydligt att du verkligen behöver kämpa för din arbetsskada och upprättelse för att kunna må litet bättre, men du måste också snarast försöka ta dig ur apatin och komma igång med något som skingrar tankarna.

Det är bara du själv som kan bestämma dig för att ta ett steg framåt. Ett första mål kan ju vara att gå ut en stund varje dag och sedan öka på med någon aktivitet som du (tidigare) tyckt om. Och du ska naturligtvis fortsätta med ditt samtalsstöd.