Kristian Pohl
Stefan Löfven och Ylva Johansson. Foto: Kristian Pohl

EU föreslår lika lön för lika arbete

|EU-kommissionen föreslår att lika lön för lika arbete ska gälla vid arbete i andra EU-länder.
– Det är en stor framgång för oss, säger statsminister Stefan Löfven.
Men en ny tidsgräns i förslaget kan skapa problem för facken.

I dag gäller rätt till minimilön för löntagare i EU som tillfälligt arbetar i ett annat EU-land. Det slås fast i Utstationeringsdirektivet, enligt den tolkning som EU-domstolen gör.

Enligt kommissionens nya förslag ska löntagarna ha rätt till samma lön och ersättningar som andra på den ort där arbetet utförs.

– I Sverige är det kollektivavtalen som bestämmer vilka löner som ska betalas ut, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, även om det är oklart i förslaget om det är centrala eller lokala avtal som då ska vara måttstocken. Ofta kan lokala avtal ha bättre villkor än de centrala avtalen.

Ylva Johansson och Stefan Löfven höll på tisdagen en gemensam presskonferens där de mycket nöjda kommenterade kommissionens förslag.

– Vi vill inte att människor tvingas tävla med lägre löner och sämre villkor, förklarade Stefan Löfven.

I förra veckan läckte det ut ett förslag från kommissionen som sa något annat. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson beskrev förslaget som det största hotet någonsin mot den svenska modellen.

Stefan Lövfen menar att med det nya förslaget har den svenska modellen stärkts i EU. Dels för att svenska fack har rätt att kräva lika lön för lika arbete och dels för att den svenska kollektivavtalsmodellen garanteras på ett tydligare sätt i det nya förslaget.

Regeringens vallöfte var att i EU arbeta för ett förändrat utstationeringsdirektiv. Stefan Löfven och Ylva Johansson har arbetat målmedvetet för att få denna förändring till stånd.

De har under helgen haft täta kontakter med kommissionen sedan deras förra förslag läckt ut.

– Jag är väldigt glad att vi har fått resultat i den riktning vi ville. Det är viktigt att vi har säkrat ordning och reda på arbetsmarknaden, säger Stefan Löfven.

Enligt Ylva Johansson består framgången främst av tre delar; att det är ett helt nytt förslag till direktiv, att kravet på minimilön har ersatts med krav på lika lön och andra ersättningar och att kollektivavtalsmodellen är säkrad.

Det finns också en rätt för dem som upphandlar att kräva huvudentreprenörsansvar, att den entreprenör som vinner upphandlingen måste se till att underentreprenörer betalar samma schysta villkor som krävs i kontraktet.

Men det finns delar i förslaget som är oklara och som kan skapa problem för facket.

Det finns ett förslag på tidsgräns för hur länge ett företag kan vara utstationerat, tillfälligt verksam i ett annat land. Någon sådan gräns finns inte i det nuvarande direktivet.

Förslaget till tidsgräns är 24 månader, men det är bara den tid som räknas när en utstationerad arbetare har varit på plats i minst sex månader. Byts hen ut tidigare kan utstationeringen i praktiken pågå hur länge som helst.

Det kan få konsekvenser för facken eftersom villkoren enligt utstationeringsdirektivet inte är lika omfattande som enligt ett svenskt kollektivavtal. Till exempel saknas rätten att kräva försäkringar och pensionsinbetalningar. Inflytande via mbl finns inte heller.

– Sverige har inte drivit att det ska finnas en tidsgräns. Vi får diskutera med parterna för att se hur vi ska ställa oss till den delen av förslaget, säger Ylva Johansson.

Enligt förslaget är medlemsstaterna skyldiga att på en officiell hemsida redovisa samtliga kollektivavtal. Vad det ställer för krav på parterna och hur detta påverkar den svenska modellen med självständiga fack och arbetsgivare kan inte Ylva Johansson svara på i dag.

– Detta får vi diskutera med parterna, säger hon samtidigt som hon tycker att det är bra med öppenhet om villkoren i avtalen för att underlätta för utländska företag som vill bedriva verksamhet i Sverige.

Nu kommer förslaget att diskuteras i EU-parlamentet och i Rådet där medlemsländernas regeringar sitter. Framför allt länderna från Östeuropa är emot att avskaffa minimilönerna som ett tak i direktivet. Det kan därför bli hårda förhandlingar framöver.

– Det är svårt att säga hur det ska gå, men förhoppningsvis vill också dessa regeringar ha ett bra skydd för sina medborgare när dessa arbetar i andra EU-länder. Men det är klart, här kommer höger-vänsterskalan i politiken in också.

Tidigast om två-tre år kan förslaget vara infört som en ny lag i Sverige och andra EU-länder. Det kommer att påverka den svenska lagen Lex Laval som bygger på nuvarande utstationeringsdirektiv.

– Fast vi vill ändra i Lex Laval innan dess. Vi tycker att den lagen går längre i att begränsa den svenska modellen än vad direktivet kräver, säger Ylva Johansson.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2016-03-30 08:44