De fackliga organisationerna har tillsammans en halv miljon medlemmar med utländsk bakgrund. Och erfarenheterna av arbetskraftsinvandring och stöd till jobb åt flyktingar varierar mellan LO-förbunden, tjänstemannafacken inom TCO och akademikerfacken inom SACO.

– Jag tror att det är lättare för arbetskraftsinvandrare och flyktingar att få jobb i ett LO-yrke, även om fördomar och attityder också stänger ute många med utländska namn och annan hudfärg, säger LO:s vice ordförande Ingela Edlund.

Hon nämner försök med jobbansökan utan namn och identitet. Det har gjort det lättare för utländsk arbetskraft att komma till jobbintervju, men inte att sedan gå vidare och få de jobb som sökts.

Ingela Edlund betonar att det inte bara krävs satsningar för att utländsk arbetskraft lättare att få jobb.

– Minst lika viktigt är det att satsa på att minska arbetslösheten och de osäkra anställningarna för alla liksom den sociala dumpingen på grund av att vi inte har rätt att kräva samma anställningsvillkor för utländsk arbetskraft, säger hon.

Ingela Edlund räknar upp några av de krav LO har för att skapa ordning och reda på svensk arbetsmarknad.

– Kollektivavtal ska gälla fullt ut även för utländsk arbetskraft, de som lockas till Sverige för att arbeta ska ha bindande löfte om lön och arbetsvillkor och upphandlingsreglerna ska göra det möjligt att kräva kollektivavtal. Annars kommer LO-medlemmar att fortsätta att leta efter syndabockar när deras arbetstillfällen och villkor hotas.

Ingela Edlund syftar på att det bland LO:s medlemmar finns ett allt starkare stöd för invandringskritiska åsikter.

– Jag menar inte att LO-medlemmar är mer mottagliga för sådana åsikter. Men de drabbas mer än andra av det som nu sker på arbetsmarknaden, även om nu också TCO-medlemmar påverkas allt mer.

TCO:s ordförande Eva Nordmark stöder arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons mål om att det ska ta högst två år innan nyanlända får jobb och kommer in på arbetsmarknaden. I dag tar det i genomsnitt nära åtta år.

– För att vi ska klara det krävs det effektivare insatser med utbildning i svenska kombinerad med praktik på arbetsplatser. Vi behöver bättre validering av de kunskaper och den utbildning som de nyanlända har när de kommer hit som gör dem behöriga att söka jobb här. Vi måste också satsa på att bygga fler bostäder så att de nyanlända kan söka sig till de platser där det finns lediga jobb.

Eva Nordmark vill även att det blir en större andel av chefer med invandrarbakgrund.

Hon hänvisar till en undersökning som visar att chefer med invandrarbakgrund vid rekrytering anställer i 46 procent av fallen någon som också har invandrarbakgrund, medan chefer utan invandrarbakgrund endast vid rekrytering i 6 procent av fallen anställer någon med invandrarbakgrund.

– Det visar att vi har mycket att göra för att bekämpa fördomar och negativa attityder mot nyanlända som söker jobb, säger hon.

SACO:s ordförande Göran Arrius tror att det viktigt att facken också bidrar med att skapa kontakter och nätverk för de nyanlända som söker jobb.

– Vi har på vår hemsida information och tips om vad som gäller för dem som söker arbete inom våra yrken. Det skulle kunna utvecklas med stöd av staten så att också liknande sidor kan ge stöd och råd i andra branscher, säger han.

I ett gemensamt uttalande från ordförandeträffen säger facken att de gärna vill bidra för att finna lösningar för hur det ska bli lättare för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

– Men sämre arbetsrätt med otryggare anställning eller avtal med lägre lön och sämre villkor kan vi aldrig tänka oss. Det är ingen lösning på problemet, säger Eva Nordmark.