Kevin Thompson och Sophie Nachemson-Ekwall.
Kevin Thompson och Sophie Nachemson-Ekwall.

Facket osynligt i bolagens styrelser

|Privata vårdbolag har fått kritik för höga vinster och låg bemanning. Trots det tar facket inte chansen att ta plats i bolagens styrelser.
– Jag blir nästan chockad över att det är så få, säger Sophie Nachemson-Ekwall, expert på bolagsstyrelser.

Det finns 757 vård- och omsorgsföretag i Sverige med fler än 25 anställda. I många av dem har de anställda genom sina fackförbund rätt att utse egna ledamöter till bolagsstyrelserna. Den chansen tar man inte. Bara i 32 av företagen finns det minst en representant i styrelsen. 

Kevin Thompson är ordförande i Kommunals sektion på S:t Görans sjukhus i Stockholm, han vet hur viktiga arbetstagarrepresentanterna kan vara. Sjukhuset drivs av det multi­nationella bolaget Capio och han är invald i styrelsen.

– Den senaste upphandlingen av sjukhuset är ett bra exempel på vad vi lyckats med. Företaget var tvunget att bibehålla kvaliteten till sänkt pris. Jag sa att vinner vi måste vi behålla personalen och sänka vinstmarginalen för att acceptera noll­resultat några år och så blev det, säger han.

 

LÄS OCKSÅ: Fyra kommunalare i styrelserummen

 

Sophie Nachemson-Ekwall forskar om arbetet i bolagsstyrelser vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon tror först att hon hör fel när hon får höra hur sällan fack­förbunden besätter sina platser.

– Jag är förvånad. Det här är en möjlighet för dem att komma in och påverka styrelsearbetet. En chans man inte tar, säger Sophie Nachemson-Ekwall, som skrivit en doktorsavhandling vid Handelshögskolan om arbetet i bolagsstyrelser.

Hon menar att det här skulle kunna vara fackförbundens chans att få företagen att tänka långsiktigt. Exempelvis kan en arbetsmiljö som gör att personalen håller längre vara bra ekonomi för företagen. Intresset för det borde vara extra stort i just vård- och omsorgssektorn där diskussionen i medierna och samhället handlat mycket om hur personalen har det.

– Det enda som företagen i den sektorn kan pressa för att få ned kostnader är lön­er och antalet anställda, säger hon och menar att det just därför borde vara viktigt för fackförbunden att föra in andra mål än vinst eller att företagets värde ska öka, säger Sophie Nachemson-Ekwall.

Om det ska vara möjligt måste det finnas både vilja och kunskap hos förbunden. 

– Vore jag Kommunal skulle jag satsa på att bygga upp utbildning och stöd. De har möjlighet att ta del i bolagen, men de gör inte det och tar inte den chansen. Det är upp till facket att agera för att ta plats. Det är ingen som ger bort makt frivilligt. 

”Traditionellt har Kommunal haft sina medlemmar i kommuner. Det gör att ombudsmännen inte vet hur det fungerar i privata företag.”

Men att få till sådana beslut krävs att man vågar prata och att man har kunskap nog att göra det. Där menar Kevin Thompson att Kommunal inte tagit ett tillräckligt stort ansvar eller till och med att man inte förstått nyttan av det här.

– Traditionellt har Kommunal haft sina medlemmar i kommuner. Det gör att ombudsmännen inte vet hur det fungerar i privata företag. I dag när nästan hälften av medlemmarna är privatanställda är det här viktiga frågor.

Men det räcker inte med att tillsätta fackligt valda ledamöter och se till att de har utbildning. Det krävs att fackligt aktiva och ombudsmän också kan mer.

– Kommunal har inte mött upp hittills. En del av det här handlar om att bygga nätverk så att de styrelseledamöter man väljer har ett stöd och att det finns någon som fångar upp informationen som man får. 

Den som är ansvarig för frågan på Kommunals förbundskontor är ombudsmannen Susanne Gällhagen. Enligt hennes siffror har Kommunal bara medlemmar som sitter i styrelserna för ett sextiotal företag totalt i alla branscher. Inte mer. 

– Men här på förbundet känner vi bara till dem som sitter i företag som är verksamma i flera avdelningar. Då tar förbundsstyrelsen beslut om vem som ska tillsättas.

Att det bara är 4,2 procent av företagen inom vård och omsorg som har arbets­tagarrepresentanter och nära tio gånger fler i andra branscher förklarar hon precis som Kevin Thompson med förbundets starka rötter i kommunerna.

 – Traditionen är starkare inom indust­rin. Vi är ovana vid det här, säger hon.

Hon håller också med om att man inte byggt upp en organisation för styrelse­arbetet.

 – Jag tror att fackföreningen ibland är dåliga på att ta tillvara informationen. Vi måste prata mer om hur vi ska göra. Det här är ju ett viktigt uppdrag närmast makt­en.

Men Kommunal har fått upp ögonen och under senaste året har man både tagit fram en policy för hur arbetet ska gå till och sett till att de som redan sitter i styrelser fått utbildning.

– Vi har målet att till en början tillsätta ledamöter i alla företag med flera än fem–tio anställda.

Hur många företagsstyrelser kommer ni att ha representanter i om fem år?

– Vi är en grupp som jobbar med frågan men har inga mål än, säger Susanne Gällhagen.  

Kommentarer

Hej Marcus.
Jag gillar din pedagogiska och lättfattliga argumentation,mycket ;-)

Carema som nu heter Vardaga har inte lyckats få bort sin stämpel. Allt är precis lika illa som tidigare.
Låg bemaming, demensavdelning som lämnas långa stunder på natten med låst
dörr till avdelningen. Anhörig får köpa egna hjälpmedel till den boende. Inkontinensskydd som inte passar, där man vid nåt tillfälle fått skarva ihop för att passa. Inkompetent personal ( nu gäller inte det all personal), tvätt som blandas ihop från olika vårdtagare vid i tvättmaskinen och torktumlaren, södertbättade kläder som dom tycker att vårdtagaren kan använda,, ren tvätt som ska in till vårdtagaren blir ofta fel. Ja listan blir lång jag skulle kunna skriva en hel bok om dom 5 åren som min mamma bodde på "Hemmet för gamla" Som drivs av Carema eller om ni föredrar nya namnet Vardaga.
Karin

Hej
Ja det finns bolagsutbildningar.
Men det jag menar är, Varför skall en facklig ta det ansvaret?
Sedan är det ju så att som styrelse ledamot skall man ju följa ägardirektiven.
Ägardirektiven är ju inte direkt förenliga med Medlemmarnas intressen.
Blir att sitta på 2 stolar.
Enda funktionen att sitta i en bolagstyrelse är ju att få information.
Men den kan man ju få betydligt bättre genom ex Mbl med VD.
Är inte genom att sitta i bolagstyrelser facket får makt.
Är bara att sätta fackets företrädare i gisslan att sätta dem där.
Fackets makt skapas under ifrån genom att skapa aktiva medlemmar.
samt att man blir bra på att organisera medlemmarna.




Hej igen, när du sitter i en bolagsstyrelse når du andra än VD. Oftast sitter VD med i styrelsen men tillsammans med representanter för ägarna. Självklart ska man sitta i MBL och man får mycket information där, men i en bolagsstyrelse kan man påverka ägarna direkt. De beslut man tar i styrelsen direktiv och inriktningen för företaget för många år framöver. Det kan handla om hur de ska lägga upp miljöarbetet eller satsa på nya marknader. Det är frågor som aldrig dyker up i en mbl, men som kan påverka arbetet så småningom. Samtidigt kan man självklart bli gisslan för deras argument, därför är det bra om man är flera arbetstagarrepresentanter (i det flesta fall har man rätt till två ordinarie och två suppleanter) i styrelsen så att man har en grupp att prata med. Håller helt med dig om att facket måste skapa aktiva medlemmar och vara bra på att organisera, utan medlemmar blir det ingenting.

Är ju en gisslan situation sitta i en bolagstyrelse.
Man är ju personligt ansvarig för bolagets ekonomi och att skatte inbetalningar gått rätt till när man sitter i en bolagstyrelse.
Sådana saker skall man inte göra som facklig

Hej Marcus,
Det stämmer att man är ansvarig för ekonomin, det är alla bolagsledamöter. Därför gäller den som är representant blir utbildad, har kunskap och vet att det är ett seriöst företag. Om man kräver en balanskontrollräkning i rätt tid är man skyddad och än har det mig veterligen inte hänt i Sverige att en arbetstagarrepresentat fått betala ett för ett företags skulder.
Pernilla Josefsson, Reporter

Hur många kommunalarbetare är utbildade att agera som företagare, förstår de aktieägarnas intressen, kan abolagslagen
revisonslagen samt alla andra lagar som styr verksamhet som företag.
de är momns placeringra
räntesnurror osv
sen lägger vi på lite semesterlag,bokföringslag skatteplanering osv

lycka till alla kommunalarbetare som vill ställa, det blir nog gott om fritid
om man ska lära sig allt som de flesta ledarmoter i styrelse torde ha kunskap

georg carlde
fd timmermansbas / styrelserepresentant i blivande börnoterat byggbolag

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2015-12-06. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.