Ingela Järvebro.
Foto: Per Groth

KA:s rundringning visar att det är något av ett lotteri om man får del av satsningen i SKL-avtalet eller inte i fall titeln är en annan än undersköterska.

– Det är jättekonstigt att det inte är riksövergripande, det skapar irritation hos alla som inte får del av den. Jag har kompisar på andra ställen som får det, nu blir det orättvist, säger Ingela Järvebro som är boendestödjare och undersköterska i Eskilstuna.

Kommunalarbetaren har ringt runt till de största sektionerna i var och en av Kommunals 13 avdelningar. Vi har sammanlagt pratat med sektionsföreträdare i 54 av landets kommuner. 

Kartläggningen visar att i 19 kommuner går arbetsgivaren enbart på titeln undersköterska, när den riktade satsningen på 500 kronor i genomsnitt till undersköterskor ska fördelas.

I 17 av de kommuner vi pratat med har facket lyckats få med andra grupper i under­sköterskesatsningen, som till exempel personliga assistenter, skötare och boendehandledare. I 18 av kommunerna är förhandlingarna inte klara.

Eskilstuna är en av de kommuner som enbart går på titel. Där har Kommunal sedan i somras kartlagt tjänster som kräver utbildning och där undersköterskeuppgifter utförs. På listan finns cirka 250 boendestödjare, arbetshand­ledare och personliga assistenter som inte får del av lönesatsningen på undersköterskor. 

– Vi har kört fast totalt, säger Kommunals Magnus Eriksson.

Ulrika Jonsson, förhandlingschef i Eskilstuna, konstaterar att tolkningen är olika.

– Vi följer intentionerna i SKL:s avtal och det är de med titeln eller befattningen undersköterska som Eskilstuna kommun ger extra satsningen till, säger Ulrika Jonsson.

I kommunens bemanningspool är undersköterskor anställda som boendestödjare som också går in i äldreomsorgen. De missar den extra löneökningen.

– De har en annan habiliterande roll än vad en undersköterska har, säger Ulrika Jonsson.


Magnus Eriksson.
Foto: Per Groth

På flera håll talar förtroendevalda om en svekdebatt. 

Så också i Eskilstuna.

– Det finns ju några som har ringt och sagt att de inte vet om de vill vara kvar i Kommunal, säger Magnus Eriksson.

I Eskilstuna har Kommunal förklarat sig oenig i förhandlingarna om nya löner, men de nya lönerna betalas ut. Det gäller fler orter i landet. En är Stockholm stad som anser att endast de med titeln undersköt­erska ska omfattas av den extra löne­ökningen. Där kommer Kommunal att tvista.

– Vi är inte överens om pottens storlek, vi anser att de inte följt avtalet när det gäller undersköterskesatsningen, säger ombudsman Per Bexelius. 

En av de kommuner där arbetsgivaren lyssnat på Kommunal är Gävle.

– Det känns positivt att alla yrkesgrupper där arbetsgivaren kräver undersköt­erskeutbildning omfattas av satsningen, säger Ina Fagerlind, Kommunals ordför­ande. 

Det innebär att till exempel habiliteringspersonal, personliga assistenter, skötare och en del vårdbiträden omfattas.

Lena Byström är ombudsman på Kommunals förbundskontor. Hon framhåller gärna att Kommunal fått gehör för sina krav på flera håll. Samtidigt säger hon att Kommunal centralt arbetar på  en strategi i de fall förhandlingarna avslutats i oenighet. 

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting,  säger att det är upp till varje arbetsgivare att fatta beslut om vilka som ska omfattas av lönesatsningen. 

– Det är så det är tänkt att fungera med lokal lönebildning, säger John Nilsson, förhandlare på SKL.

Ger det inte konstiga signaler när arbetsgivare å ena sidan kräver undersköterskeutbildning för vissa titlar men å andra sidan inte tycker de ska omfattas av undersköterskesatsningen?

– Avtalet innebär att de som tydligt har titeln och arbetsuppgifterna undersköterska är de som ska ingå.

Att arbetsgivare kräver undersköterskeutbildning för fler grupper beror på att det är den enda utbildning som finns för den här typen av arbetsuppgifter, enligt John Nilsson.

I nästan alla kommuner av dem som är klara har arbetsgivaren valt att använda sig av skrivningen i avtalet att plocka ut 25 procent av undersköterskorna med specialkompetens, och bland dem fördela 220 kronor av undersköterskepotten. Det innebär att för den stora majoriteten av undersköterskor blir den genomsnittliga löneökningen 800 kronor, inte 1 020 kronor. 

För dem som tillhör specialistgruppen blir de genomsnittliga löneökningarna 1 680 kronor. 

 

Illustration: Christina Andersson

Så vanligt är det att titeln avgör

 KA har pratat med sektionsföreträdare i 54 av landets kommuner om vilka som får ta del av lönesatsningen på under­sköterskor. Så här blev svaren:
I 19 kommuner går arbetsgivaren enbart på titeln undersköterska.
I 17 kommuner får även andra grupper med undersköterskeutbildning del av satsningen.
I 18 kommuner är förhandlingarna ej klara.

Jobb du kan ha som utbildad undersköterska

Boendestödjare
Personlig assistent
Ledsagare
Rehabassistent
Skötare
● Vårdare
● Stödassistent
● Omsorgsassistent
● Boendehandledare
● Arbetshandledare
● Habiliteringsassistent
Stödpedagog
● Behandlingspersonal
● Socialpedagogisk resurs
● Habiliteringspersonal

Så säger avtalet

Så här säger avtalet med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting:
Utrymmet utgörs av 1 020 kronor för anställda med titeln undersköterska inom vård och omsorg.
I verksamheter där titeln under-sköterska saknas avses anställda med likvärdiga arbetsuppgifter och undersköterskeexamen.
För 2016 gäller att av utrymmet om 1 020 kronor ska 220 kronor fördelas bland 25 procent av undersköterskorna.  Det innebär att för 75 procent av undersköterskorna blir den genomsnittliga löneökningen 800 kronor. För resterande 25 procent blir den genomsnittliga löneökningen därmed 1 680 kronor.