Fler måste vårda sina föräldrar

Under 2000-talet har var fjärde plats på svenska äldreboenden försvunnit. Detta har inte kompenserats av utökad hemtjänst sett till antalet hjälptimmar. Istället är det anhöriga – framför allt medelålders kvinnor – som vårdar sina närstående äldre. Upp emot 100 000 personer har gått ned i arbetstid eller slutat arbeta till följd av det.
  – Det här är viktigt för Kommunal för att många av de här medelålders döttrarna är våra medlemmar, och de jobbar också i äldreomsorgen, säger Kommunals ordförande Annelie Nordström.

Tidigare har anhörigvård mest skett bland lågutbildade äldre, men under 2000-talet har det ökat hos alla sociala grupper. Mest omfattande är det dock fortfarande bland lågutbildade äldre. Att köpa sig privat hjälp är vanligare hos högutbildade och detta har också ökat. Men betydligt mindre än hjälp från anhöriga.
  Marta Szebehely och Petra Ulmanen är professor respektive doktorand i socialt arbete. De har för Kommunals räkning skrivit rapporten ”Åtstramningens pris – Hur påverkas de medelålders barnen av äldreomsorgens minskning?”.

Enligt rapporten är det 360 000 personer i arbetsför ålder som hjälper en närstående varje dag eller flera gånger i veckan. Mellan 80 000 och 100 000 personer har gått ned i arbetstid eller slutat arbeta helt för att klara av detta. Främst gäller det kvinnor med lägre utbildning. Det rimmar illa med regeringens arbetslinje, menar Annelie Nordström som också anser att socialdemokraterna är för tysta i frågan.
  – Det är viktigt att den svenska arbetsmarknaden får tillgång till alla duktiga kvinnor. Då är det viktigt att vi har stödjande strukturer. En är äldreomsorg och en annan är barnomsorg.

Enligt Petra Ulmanen har barnomsorgen varit mer självklar än äldreomsorgen för att föräldrarna ska kunna arbeta.
  – När man talar om äldreomsorgen talar man inte om anhörigas, eller döttrarnas, möjligheter att kunna förvärvsarbeta.
  Och det största problemet är att det inte satsas tillräckligt med pengar på äldreomsorgen, säger hon. Petra Ulmanen tycker att man kan diskutera en motsvarighet till vab, fast för vård av anhöriga, för att vid kortare tillfällen kunna gå från jobbet och hjälpa föräldern med exempelvis ett läkarbesök.

Marta Szebehely ser med oro på vad som händer med medelålders kvinnors möjligheter att arbeta när 40-talisterna blir gamla. Sverige lägger mest pengar på äldreomsorg i Europa och är också det land där flest medelålders kvinnor förvärvsarbetar.
  – Därför är vi också beroende av en utbyggd äldreomsorg, och därför är åtstramningarna ett väldigt stort problem, säger Marta Szebehely.