Antalet anmälda arbetsskador till Arbetsmiljöverket som beror på organisatoriska eller sociala faktorer, exempelvis hög arbetsbelastning eller mobbning, har ökat kraftigt. Bland kvinnor handlar det om en ökning på mer än 80 procent sedan 2011. Flest anmälningar kommer från undersköterskor och personliga assistenter. Det är dock betydligt färre som sedan faktiskt ansöker om ersättning från Försäkringskassan.

– Det är inte ens en tiondel av de som anmäler en arbetsskada på ett år som ansöker om ersättning, säger Lars Sjöberg som arbetar med arbetsskador på Försäkringskassan.

Det borde var fler som söker ersättning, anser Försäkringskassan. Men den låga andelen som gör det kan också förklaras av att långt ifrån alla som anmäler en arbetsskada också blir sjukskrivna.

Sedan 2013 har Försäkringskassan börjat registrera hur ofta myndigheten bedömer att hög arbetsbelastning är orsaken till en arbetsskada och de fallen har ökat kraftigt. Det är heller inte svårt att få utmattningssyndrom klassat som arbetsskada. I dag finns gott om vetenskapliga bevis för sambandet mellan ett stressigt arbete och utmattning. 60 procent av de som prövas får rätt.

– Ska man generalisera så är det nästan enklare att få utmattning godkänd som en arbetsskada än belastningsskador, säger Claes Jansson som är jurist på fackets advokatbyrå LO TCO Rättsskydd.

Ändå är det bara ett fåtal som får några pengar. Under 2015 var det bara drygt 100 personer som fick ersättning för en arbetsskada som bedömdes bero på för hög arbetsbelastning. Problemet är att nästan inga kommer så långt att Försäkringskassan prövar om de har rätt till livränta, som ersättningen kallas. För det krävs att personen i minst ett år framåt väntas ha en inkomstförlust på minst en femtondel. Läkaren måste intyga att den sjuke minst ett år framåt inte kommer kunna jobba lika mycket som tidigare, vilket är ovanligt att de gör.

Samtidigt har ändrade regler i sjukförsäkringen gjort att den naturliga tidpunkten för att pröva arbetsskada försvunnit. Det blev ofta aktuellt när en person beviljades tidsbegränsad sjukersättning, men det finns inte längre.

– Många vet därför inte när de ska ansöka om ersättning, säger Lars Sjöberg.

Det här är ett generellt problem som omfattar alla typer av arbetssjukdomar, inte bara de som handlar om stress.

Vad är ditt råd till de som är osäkra på när de ska ansöka om ersättning?

– Är prognosen att du kommer ha nedsatt arbetsförmåga under minst ett år? Då ska du ansöka. Det är diskussioner man kan föra med sin behandlande läkare.

Fakta: Arbetsskador och livränta

Arbetsskador är olyckor som händer på arbetet, till exempel att du ramlar, eller sjukdomar som beror på arbetet, till exempel utmattningssyndrom.

Arbetsgivaren ska anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. De anställda behöver bara berätta för sin chef vad som har hänt.

Arbetsmiljöverket för statistik över arbetsskador och Försäkringskassan beslutar om du har rätt till ersättning.

Du måste själv ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Arbetar du på en arbetsplats med kollektivavtal kan du också ansöka om extra ersättning från Afa Försäkring. Läs mer här.

Det finns olika typer av arbetsskadeersättning. Den viktigaste är livränta, som ger en ersättning för den inkomst du förlorar på grund av att du inte kan arbeta lika mycket som förut.

För att få livränta krävs det att du i minst ett års tid framåt förväntas kunna jobba så mycket mindre att du förlorar minst en femtondel av din inkomst. Det krävs att din läkare intygar detta.

Källa: Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket.