Gör omsorg om familjen kvinnor fattiga? Frågan ska diskuteras på ett seminarium på LO i dag. Bakgrunden är en ny rapport från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet som presenterar aktuell forskning om hur betalt och obetalt arbete påverkar varandra.

Rapporten lyfter könsperspektivet vad gäller uttag av föräldraledighet och fördelningen av hemarbetet. Men Joa Bergold, utredare på LO, skulle vilja se ett tydligare klassperspektiv i rapporten:

– Är den offentliga sektorn så ”kvinnovänlig” och familjevänlig som den kallas? Snarare är den familjeovänlig med de arbets- och anställningsvillkor som finns. Deltidsanställningar och att jaga ob-tider kan knappast anses föräldravänligt.

Joa Bergold konstaterar att medelklassens kvinnor och män redan delar föräldraförsäkringen ganska jämställt och att det inte främst är för dem som frågan är viktig. Samtidigt är forskningsantologin ”Lönsamt arbete – familjeansvarets fördelning och konsekvenser” ganska fokuserad på kvinnors karriärmöjligheter och att ett ojämnt familjeansvar får negativa konsekvenser för kvinnors lönekarriärer.

– De beskriver det som ett problem framför allt i högstatusyrken. Jag saknar klassperspektivet och tycker att det är lite oreflekterat att det till exempel saknas en diskussion om deltidsanställningar och dess konsekvenser, säger Joa Bergold.

Joa Bergold tycker att föräldraförsäkringen behöver förändras. Först och främst med en utökad individualisering, LO förespråkar en variant med en tredjedel till vardera vårdnadshavare. Joa Bergold tycker dessutom att försäkringen behöver stramas upp i regelverket.

– I dag är föräldraförsäkringen oerhört generös och flexibel, och som den ser ut och används så blir den en kvinnofälla för kvinnor i LO-yrken.

Hon pekar på paradoxen som blir konsekvensen av försäkringens flexibilitet. Tjänstemän med högre inkomster och flexibla arbetstider har råd att spara dagar så att de har dagar kvar även när barnen är äldre. Tjänstemännen – som inte har så stort behov av laglig rätt till ledighet för att följa med på exempelvis ett tandläkarbesök – har ändå dagar kvar att använda till det. Medan många i LO-yrken har slut på sina dagar redan när barnen är ganska små, samtidigt som de egentligen är mer beroende av dagarna och deras lagliga rätt till ledighet under arbetstid. Många gånger kan LO-medlemmar inte gå ifrån arbetet någon timme för att följa med sitt barn till tandläkaren.

– Det är LO-kvinnorna som betalar priset för flexibiliteten samtidigt som de inte har möjlighet att använda sig av den flexibilitet som föräldraförsäkringen ger utrymme för, säger Joa Bergold.

Hon önskar en föräldraförsäkring med en första del som var tänkt som ersättning för barnomsorg och som kunde användas upp till dess att barnet är fyra år. Därtill kunde det läggas en andra del som en form av kontaktdagar som kan användas när barnet går i förskola och skola.

Rapporten (SOU 2014:28) är tänkt som ett kunskapsunderlag inför det betänkande som Jämställdhet i arbetslivet ska lämna till regeringen nästa år.