Studien, som har gjorts av forskare vid Uppsala universitet och Centrum för miljö- och arbetsmedicin, har jämfört hemtjänsten i två kommuner och studerat hur kommunernas ersättningsmodeller påverkar personalen. Den ena kommunen hade endast kommunal hemtjänst och ersatte hemtjänsten med en fast summa pengar, som inte var knuten till enskilda brukare. Den andra kommunen hade 13 utförare och ersatte för utförd tid.

Ingen av modellerna tog hänsyn till hur krävande brukare som utförarna hade, vilket påverkade personalen negativt.

– Man tittar inte på det vi brukar kalla omsorgstyngden. Vissa hade en väldigt hög omsorgstyngd men fick inte mer resurser för att ta hand om de brukarna, säger Ingela Målqvist, forskare vid Centrum för arbets- och miljömedicin.

Det ledde till att personalen fick mer kringtid och fick göra administrativt arbete utöver det som var beviljat.

I kommunen med bara en hemtjänstutförare rapporterade personalen högre arbetsrelaterad ohälsa än i den större kommunen med ersättning för utförd tid.

– I den stora kommunen tillfördes i alla fall resurser när det kom en ny brukare, medan den andra kommunen fick klara sig på samma påse pengar oavsett hur många nya brukare de fick, säger Ingela Målqvist.

Hennes slutsats är inte att det är bättre att ersätta för utförd tid – däremot att ersättningen är kopplad till brukaren. Forskarna föreslår därför ett komplement till nuvarande ersättningsmodeller, som ska ge mer resurser vid omsorgskrävande brukare.

– Vi menar att det redan i biståndsbeslutet ska ingå om en person har antingen minst fyra besök per dag eller det vi kallar särskilda behov. Utifrån det ska man per automatik leverera mer ersättning till den utföraren säger Ingela Målqvist.

Hon säger att de ökade resurserna till omsorgstunga brukare enligt deras förslag också ska kunna gå till ökad bemanning. I studien såg de ett samband mellan hög omsorgstyngd och underbemanning.

De föreslår även att man upprättar ”utförarprofiler”. Där ska det framgå hur många brukare med stora eller särskilda omsorgsbehov som utföraren har. Det ska även finnas information om hur personalen upplever kvalitet, kunskapsnivå, tidspress och svårighetsgrad i arbetet. Det ska också ingå en brukarundersökning och objektiva fakta, som andel utförd tid, förflyttningstid, personalomsättning och andel tillsvidareanställda.

– På så sätt kan man följa upp om utförarna använder ersättningen på förväntat sätt, säger Ingela Målqvist.

Nu hoppas Ingela Målqvist och hennes kolleger att det finns kommuner som vill nappa på deras modell och prova den.

Det låter som att det här blir dyrare. Tror du verkligen att det finns kommuner som kommer genomföra det?

– Man får inse att om man vill ha en hållbar hemtjänst och få personal i framtiden så måste man satsa mer pengar. 24 procent i vår undersökning trodde inte att de skulle arbeta kvar inom hemtjänsten om fem år. Det är en aspekt man inte tittar på i dag – vad kostar personalomsättningen och sjukskrivningarna?

Hon tror också att det med deras modell kan omfördelas en del resurser från ”lätta” brukare till de med hög omsorgstyngd.