Att förbättra jorden med kol är en urgammal kunskap. I Amazonas har man hittat rester av civilisationer som gjorde detta för över två tusen år sedan. Än idag är jorden svart och flera gånger bördigare än omgivande jord.
  På senare år har kunskapen väckts till liv igen. Miljömedvetna odlare världen över kolar i sina trädgårdar. Forskare studerar om kolning i stor skala kan bidra till att minska klimatförändringarna. I år har även trädgårdsföretagen hakat på trenden, och säljer kolblandad jord i säck.

Kol gör att det växer bättre. Jorden får bättre struktur och växt-erna tar lättare upp vatten och näring. Både tunga lerjordar och lätta sandjordar blir bättre.
  Den som odlar grönsaker kan räkna med större skörd – hur stor ökningen blir beror bland annat på hur bra jorden var från början.

Kolning är också en motkraft mot klimatförändringarna. Det beror på sambandet mellan kol och gasen koldioxid.
  När det är mycket koldioxid i atmosfären ökar jordens temperatur. De senaste hundra årens stora ökning av koldioxid i atmosfären beror på att vi har använt fossila bränslen, som olja och bensin.
  Men koldioxid ingår också i ett kretslopp: Träd och andra växter tar upp koldioxid när de växer och omvandlar den till biomassa. När träden och växt-erna sedan förmultnar avger de koldioxid igen.

När man gör kol av ett träd hindrar det från att avge koldioxid. Kolet gräver man ner i jorden, där det blir kvar i flera tusen år. På det sättet kommer mängden koldioxid i atmosfären att minska.

Så gör du egen kol

När man gör kol hettar man upp biomassa i en syrefattig miljö. Det finns flera sätt att göra detta. Här är ett exempel.
1. Ta en plåtbehållare med lock. Det kan vara en kakburk, en hink eller en tunna, beroende på hur stort du vill ha det. Gör några hål i nederkanten.
2. Samla ihop torra pinnar, ris och liknande och lägg dem i burken. Sätt in burken i elden – i din kamin, i en utebrasa eller i en större tunna som du eldar i. Efter några timmar har innehållet förvandlats till kol. Prova dig fram med olika stora lufthål.
3. När kolet svalnat krossar du det till mindre bitar, ungefär stora som sockerbitar.
4. Nu ska kolet berikas med näring. Lägg det i en hink tillsammans med till exempel hönsgödsel eller urin och vatten. Låt stå några dagar.
5. Gräv ner det i ditt trädgårdsland. 4-5 kilo kol per kvadratmeter är lagom.
TIPS! Om du inte har möjlighet att elda kan du köpa en säck grillkol. Den bör vara miljömärkt, så att du inte får in gifter i din trädgårdsjord.