Varför behövs Käknätet?

– Som förskolekock jobbar man ofta själv. Man har många idéer som man vill bolla med andra. Till exempel om hur man kan använda läroplanen i matlagningen och hur man kan utveckla sin egen verksamhet. Jag och Jessica Gren kontaktade en kommunikatör på kommunen som sade ”herregud, det här måste ni göra!”

– Intranätet heter Käknätet, och kan användas av både kockar och pedagoger. Där kan man dela med sig av kunskaper om kvalitet, professionalitet och miljöpåverkan. Det finns också tips på experiment man kan göra med mat, och info om hur vi tänker, som pedagoger kan läsa.

– Malmö stad har som mål att all mat som serveras ska vara ekologisk 2020. På Käknätet finns ett program man kan ladda ner och se statistik på hur den egna förskolan och andra ligger till. Ser man att en annan förskola är uppe i 85 procent ekologisk mat kan man tänka att kan de, kan jag.

– Jag och Jessica administrerar sidan, och vi märker att fler och fler går in.

Vad är bakgrunden till projektet?

– Jessica Gren och jag träffades på kommunens miljöförvaltning för drygt tre månader sedan. Efter en kort stunds dialog kom vi överens om att försöka starta upp projektet.

Genom ditt arbetssätt har du sparat en miljon kronor åt kommunen, hur då?

– När jag blev anställd som ekonomibiträde var förskolan nybyggd, och jag såg direkt att köket hade större potential än till att bara värma upp mat. Jag kontaktade chefen och kommunens miljöinspektion, och sedan dag ett har jag lagat all mat på plats. Det innebär att vi sparat en miljon kronor på sex år. Pengar som kan återinvesteras i den pedagogiska verksamheten.

– Förra året var 65 procent av maten som lagades ekologisk.

Hur ser du på förskolekökens roll?

– Köket är hjärtat i verksamheten tycker jag. Ett välfungerade kök skapar bättre förutsättningar för hela verksamheten. Barnen äter tre gånger om dagen, blir det ingen mat skulle det bli katastrof! Det är viktigt för deras välmående att de äter bra, näringsriktig mat.

– Vi vill lyfta fram vår viktiga roll, att vi inte är ”mattanter”, utan kockar. Genom att samarbeta och dela med oss av erfarenheter och utvecklas. Barnen ska vara delaktiga i maten, här är de med och planerar matsedeln. Vi odlar på en kolonilott. Det är viktigt att kunna visa hur man verkligen gör mat, att potatismos inte kommer från en påse.

– Man ska inte tänka att det finns speciella barnrätter. Barn kan äta allt. Jag lagar mycket svensk husmanskost, allt från långkok, gratänger och hembakat.