Pelle Pettersson.

Du vill att andra personer än bara brandmän och ambulanspersonal ska åka ut på larm. Varför då?

– Det är inte så att kommunens personal ska åka på några ambulansutryckningar. Men den samlade kompetensen i kommunen är god och alla 1 200 anställda i kommunen får en brand- och säkerhetsutbildning där hjärt- och lungräddning ingår. Då vill vi kunna utnyttja den kompetensen till att förstärka vid sjukvårdslarm eller vid brand. Vi har ett samhälle som heter Västra Karup som ligger långt från centralorten, och skulle det hända någonting där, ett sjukvårdslarm eller en liten brand, så skulle man kunna ha en distriktssköterska som skulle kunna göra en insats, om det finns möjlighet. Vi vill kunna nyttja den kompetens som finns, det är ändå ett par hundra som är i drift av kommunens anställda. Likadant som en fastighetsskötare skulle kunna göra en insats så ska en person i hemvården kunna göra det.

Skulle också en räddningschef kunna rycka ut?

– Absolut! En räddningschef eller en kommunalchef eller ett kommunalråd.

Men ambulanspersonal åker ju inte bara på hjärt- och lungräddning. Det kan handla om ett brutet ben eller en psykiskt sjuk person. Måste man inte ha specialutbildning för det?

– Nej, se på din egen roll när du är ute på stan. Om det ramlar ihop en person där, vad gör du då? Står du bara och tittar? Det första är att larma och har du möjlighet att göra någonting, så gör man någon nytta direkt. Det är inte så att man måste göra allting till 110 procent korrekt.

Men det ska inte bara vara hjärt- och lungräddning?

– Får vi en brand i Västra Karup och distriktssköterskan är bredvid och utrustad med en Rakel-terminal (ett digitalt system för kommunikationsradio, reds anm) som är positionerad, skulle inte han eller hon kunna gå ut och rapportera tillbaka? Om man ser en liten brand i köket skulle man kunna ta en handbrandsläckare och dra av branden. Det är inte så att vi ska nyttja all kommunens personal som brandmän eller som ambulanspersonal, men det är så otroligt mycket värt om man kan göra en liten insats som en medmänniska.

Men kan du förstå att brandmän och ambulanspersonal kan se det här som en nedvärdering av deras kunskaper?

– Vi tar inte bort deras jobb. Vi ser till att brandmän och ambulanssjukvårdare kan få lite mer kött på benen när de är framme.  Det är mer en informationsdel och att man kanske kan göra en första insats om det går. Vi tar inte väck utryckning från någon.

Både brandpersonal och ambulanssjukvårdare har specialutbildning att köra fordon i hög hastighet, innebär inte det här en stor risk om alla kommunanställda helt plötsligt rycker ut?

– Det är absolut inte meningen att någon ska rycka ut och köra fort med sin bil. Det här är för att nyttja varandras kompetens på plats. Det är inte så att man ska köra på larm.

Har du fått några reaktioner på förslaget från politikerna i Båstad?

– Det drogs för samhällsbyggnadsutskottet i går, då togs frågan om man måste utbilda alla till utryckningskörning upp. Men det är inte det som är syftet, det är inte meningen att man ska köra till olycksplatsen i 110, men är man i närheten skulle vi vilja använda personalen för att observera och göra en insats om de själva känner sig bekväma med det.

När kan det här bli av?

– Politikerna är positiva, men sen har vi en jättelång väg att vandra tills det blir något av detta.

Har du fått någon reaktion från facket?

– Jag pratade själv med kommunsjuksköterskorna i går. Självklart är det vissa som är jättepositiva och vissa som är mer förbehållsamma. De undrar om det innebär fler arbetsuppgifter, men det handlar kanske om ett larm i veckan och då kanske man inte ens är i närheten. Så det är inte en extra arbetsuppgift som läggs på, men finns det en möjlighet att agera så vill vi gärna att de gör det.

Också om man inte är i tjänst?

– Ja.

Har du fått någon reaktion från Kommunal?

– Nej, det har jag inte fått.