När sjukfrånvaron var som högst var den tre gånger så hög som i dag. Samtidigt har inte folkhälsan förändrats nämnvärt över tid, påpekar Försäkringskassan. I rapporten går man igenom både statistik och den forskning som gjorts. Och slutsatsen är att det inte går att peka ut en förklaring till varför svenskarna är sjukskrivna mer under vissa år än andra.

När den borgerliga regeringen 2008 stramade åt reglerna och gjorde det svårare att få sjukpenning eller sjukersättning, minskade också sjukfrånvaron. Men 2010 ökade den igen. Det förklaras delvis av att fler stannar kvar i sjukpenning eftersom det blivit svårare att få sjukersättning (förtidspension). Men Försäkringskassan vet inte varför antalet nya sjukfall ökar. Inte heller finns en förklaring till att allt fler lider av psykisk ohälsa.

Rapporten slår fast att det är tydligt att det haft stor betydelse att regeringen skärpt reglerna. Samtidigt har sjukfrånvaron gått upp och ner även under perioder då reglerna inte har ändrats.

Det finns helt enkelt ingen entydig förklaring till varför det varierar så. 

I rapporten slår Försäkringskassan fast att en faktor som inte svänger fram och tillbaka är kraven i arbetslivet. De har blivit hårdare – och bidragit till att fler blir sjukskrivna. ”Svensk arbetsmarknad och svenskt arbetsliv har genomgått dramatiska förändringar under senare årtionden. Alla indikatorer antyder samma sak: arbetslivet ställer allt större krav bland annat vad gäller kommunikationsförmåga, stresstålighet, flexibilitet, kompetens och uthållighet”, står det i rapporten.

I den politiska debatten har det talats mycket om betydelsen av attityder till sjukskrivning. Men Försäkringskassan menar att det inte finns några belägg för att det skett några stora svängningar i individers värderingar när det gäller inställning till sjukskrivning.

Det som oftast påverkat sjukfrånvaron är reglerna för förtidspensionering.