Under hela 2000-talet har den offentliga äldreomsorgen minskat. 1980 var det 62 procent av alla som var över 80 år som hade äldreomsorg, 2012 var det bara 37 procent. Samtidigt har det skett en förskjutning från att få omsorg i äldreboende till att bo kvar hemma och få hemtjänst. När den offentliga sektorn inte tar ansvaret för de gamla läggs det i högre grad på de anhöriga. Det har blnd annat Kommunal visat i fler rapporter. Nu visar en ny undersökning från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms Universitet hur mycket det kostar samhället. Den nya rapporten ”Att ge omsorg mitt i livet” bygger på en enkät som gjorts med 3630 personer i åldern 45 – 66 år. De har fått svara på frågor om hur ofta de hjälper anhöriga och om sin egen arbetssituation.

Svaren visar att 42 procent av dem vårdar en anhörig och att många tar ut semester, kompledigt eller obetald ledighet för att klara det. Bland dem som hjälper anhöriga varje dag är det över hälften som tagit semesterdagar för att hjälpa. Det visar sig också att många kvinnor som hjälper en anhörig varje dag själva blir sjukskrivna. Var femte av dem har varit sjukskrivna mer än två veckor av orsaker som de själva kopplar till att de vårdar en anhörig. Den siffran är fyra gånger så hög som för männen.

Varför är det fler kvinnor än män som är sjukskrivna?

– Det är många bitar sammantaget. Undersökningen visar att kvinnorna som vårdar har svårare att fokusera på sitt arbete. De vårdar också mer tid än männen och tar det övergripande ansvaret, säger Marta Szebehely som är en av rapportförfattarna.

Hon har tidigare tagit fram en rapport för Kommunal tillsammans med Petra Ullmanen om hur anhörigvården ökar. Det nya nu är att man fått mer detaljerade kunskaper om arbets- och livssituationen för dem som vårdar. Bland annat har man sett att det är fler män än man tidigare trott som vårdar sina anhöriga.

– Det var vi förvånade över. Vi tror att det kan bero på att vi frågat konkret exempelvis hur ofta man följt en nära anhörig till läkare, hur ofta man hjälpt dem med räkningar och så vidare. Då hittade vi fler män, säger Marta Szebehely.

Det förekommer relativt ofta att både att män och kvinnor går ner i tid på jobbet, säger upp sig eller går tidigare i pension för att hinna med omsorgen av sina nära. Tittar man bara på dem som hjälper någon varje dag så är det en tredjedel som gjort det.

– Kortsiktigt får de sämre inkomst och på lång sikt innebär det att de får sämre pension. Vi vågar inte säga något om vilka kostnader det blir för samhället, men vi har gjort en uppräkning till riksnivån som visar att det handlar om 90 000 kvinnor och 40 000 män på riksnivå. Det är stora förlorade skatteintäkter för samhället, säger Marta Szebehely.