Det visar en rapport från Kommissionen för jämlik hälsa, som lämnats till regeringen. Generellt sett är utvecklingen för svenskarna positiv. De flesta lever allt längre liv.

Kvinnor lever fortfarande längre än män, i snitt fyra år, men de har sämre hälsa. För kvinnor som bara har gått i grundskolan har medellivslängden stagnerat och legat på samma nivå de senaste 20 åren. Män med enbart grundskola har under samma tid fått två extra levnadsår. Mest gynnsam har utvecklingen dock varit för de med mer utbildning. Kvinnor med gymnasieutbildning har ökat sin medellivslängd med i snitt tre år och män med eftergymnasial utbildning med fyra år. Längst lever kvinnor med högskoleutbildning, de blir i snitt över 87 år.

Det innebär att gapet mellan de olika grupperna har ökat.

– Utvecklingen mot ökande skillnader mellan olika grupper men även inom gruppen med kort utbildning är oroande, skriver kommissionens ordförande Olle Lundberg i en kommentar.

Hälsoklyftorna gäller inte bara själva livslängden. Det handlar även om vissa grupper har högre risk att bli sjuka och lever sina liv med en sämre hälsa. Skiljelinjerna går mellan olika utbildningsgrupper och mellan kvinnor och män, men också mellan norra och södra Sverige och mellan stad och landsbygd.

Kommissionen, som består av en rad forskare i allt ifrån nationalekonomi till pedagogik, psykiatri och folkhälsa har fått regeringens uppdrag att komma med förslag hur hälsoklyftorna ska kunna minskas.

Resultatet ska vara klart först i maj nästa år, redan nu pekas sju områden ut där olika former av resursbrister kan vara avgörande för att människor inte mår bra. Arbetsvillkor och arbetsmiljö, levnadsvanor och försörjningsmöjligheter är några av dem.

Att viktiga välfärdstjänster som förskola och äldreomsorg men också de sociala trygghetssystemen som sjukpenning och pension, fungerar så att de bidrar till jämlikhet är också viktigt anser kommissionen.