Zorka Milic och Milica Jovicic.

Så fort undersköterskan Milica Jovicic kommer innanför dörren får hon en lång varm kram av Zorka Milic. Zorka, som är en pratsugen och social kvinna, blir alltid extra glad när det är just Milica som kommer. Då blir det mycket skämt och skratt på kroatiska medan hon får hjälp. Ibland avhandlas viktigare saker också, sådant som läkare sagt och medicinering.
  – Det funkar jättebra med den andra personalen också, men jag kan inte berätta hur jag mår eller hur jag vill ha det för dem som inte kan språket. Jag kunde mer svenska förut. Men jag glömmer och hittar inte orden. Ibland kommer jag på vad jag ville säga när de gått, förklarar Zorka genom sin dotter som tolkar.
  Det händer att de som inte kan kroatiska ringer Milica för att få förklarat vad Zorka vill.
  – En gång ringde en tjej och undrade vad ”cekaj, cekaj” betyder. När jag berättade att det betyder vänta lite började hon skratta, berättar Milica.
  Zorka kommer ihåg tillfället och berättar att hon bara försökte förklara att det gick för fort när hon skulle följa med in i duschen.

 Margaretha Hedlund.Margaretha Hedlund.

Milica Jovicic arbetar i en kommunal hemtjänstgrupp i Fosie. Fosie är den förort där det bor flest utrikesfödda i Malmö. Fyrtioåtta olika nationaliteter finns i området och det märks också på vårdtagarna. Många av de äldre kan inte svenska eller glömmer det svenska språket när de blir äldre, precis som Zorka gjort. Margaretha Hedlund är chef för hemtjänstgruppen. Hon berättar om en kinesisk kvinna som var väldigt sjuk innan det fanns någon kantonesisktalande i personalen
  – Hon ville inte ha larm. Ingen förstår ju vad jag säger, förklarade hon. Jag fick övertala henne att vi skulle ta det som ett tyst larm och åka dit så fort det hände något. Sen fick vi luska ut på olika sätt vad som hänt. Det kändes som att sälja en vara som inte riktigt levde upp till det vi lovade, förklarar hon.

De senaste fem åren har hemtjänstgruppen anställt personer som talar olika språk. Nu finns personal som kan både mandarin och kantonesiska.
  – När personalen kan prata med vårdtagaren ger det en kvalitet i vardagen och det ger en trygghet.
  Varje undersköterska är kontaktperson åt några vårdtagare som hon eller han talar samma språk som. Ingen av vårdtagarna får bara hjälp på sitt eget språk, men när schemat läggs försöker man se till att dagen startar med personal som kan modersmålet. Målet är också att kontaktpersonen är med när det är dusch, inköp och liknande.
  – Men det är frivilligt för personalen att gå hem till sina landsmän. Det får inte bli ett tvång, det är inte alltid det funkar så jättebra. Min personal bor ganska nära här och ska man duscha någon i samma trappuppgång kan man komma för nära.

Zorka och Milica kände varandra innan de fick en relation genom hemtjänsten. De bor i samma område och lärde känna varandra på lekplatsen där Milicas dotter lekte.
  – Min mamma hette också Zorka. Så det är fint att jag träffat en Zorka här i Sverige också, säger Milica som inte tycker att vänskapen är ett problem.
  Däremot var Milica för många år sedan med om att en kvinna inte ville att hon skulle komma dit. Hon var från Bosnien och gillade inte att hon kommer från Kroatien. Konflikterna från kriget i det forna Jugoslavien satt kvar.
  – Men när hon lärde känna mig gick det bra. Hon tyckte det var viktigare att vi kunde prata med varandra och valde att ha mig kvar.

Språken i staterna i det forna Jugoslavien, eller SKB-språken som de också kallas, påminner om varandra. Kroater, bosnier och serber förstår varandra bra. Ganska bra går det också för dem som talar polska att förstå SKB-språken. Och en person som talar persiska kan förstå olika språk från bland annat Afghanistan. Det gör att man kan hjälpa många av de språkgrupper som finns i Fosie. Men man söker fortfarande nya språkgrupper, bland annat olika afrikanska språk är något man letar efter.
  – När jag anställer tittar jag på vad jag behöver. Om någon som söker arbete pratar ett språk som vi behöver, så anställer jag den personen. Det går att bedriva hemtjänst utan ha språken, men kvaliteten är inte på långa vägar så bra som den är nu, säger Margaretha.

Över tio språk

Stadsdelen Fosie i Malmö har drygt 45 000 invånare. 2011 bodde 20 756 personer födda i andra länder (av totalt 92 228 i hela Malmö) och 2 171 av dem är över 65 år.
Personalen i Gullviksborgs/Hermodsdals hemtjänst talar: Svenska, arabiska, polska, serbiska, bosniska, spanska, rumänska, kantonesiska och mandarin, vietnamesiska, språk från Afghanistan och persiska.

Flest kommer från Irak 

Största invandrargrupperna i Fosie i Malmö:
Irak: 2 972
Bosnien Hercegovina: 2 068
Jugoslavien: 1 979 (kom till Sverige innan Jugoslavien delades).
Polen: 1 735
Danmark: 1 513
Källa: Malmö stad