I programmet berättar hon att hon ibland gråter när hon kommer hem från jobbet. En vanlig arbetsdag kan hon mötas av äldre som halvnakna irrar runt i korridoren. På golvet kan det finnas kiss och avföring. Bemanningen har skurits ner till den grad att de äldre lämnas ensamma och inlåsta på natten, många utan larm.
Helt emot Socialstyrelsens regler.

Först gick hon till kommunfullmäktige, men det hjälpte inte. Nu har Elisabeth Marklund istället begett sig ut i mediedebatten. Stressad mellan intervjuer pratar hon med KA på väg till Göteborg där hon på kvällen ska delta i programmet Debatt.
– Jag har kämpat i nio års tid, men politiker och chefer har inte lyssnat. Om det här kan leda till att demenssjuka får det bättre är det värt all slit och trötthet.

För ett år sedan skrev Elisabeth Marklund tillsammans med sina kollegor ett medborgarförslag till kommunfullmäktige med namnunderskrifter. Men när cheferna fick reda på det påstods att personalen brutit mot tystnadsplikten och många kollegor kände sig tvingade att stryka sina namn.
– Det var väldigt obehagligt. Jag hade kollat med de dementas anhöriga och förslaget var dessutom väldigt allmänt hållet, säger Elisabeth Marklund och betonar att hon inte ville gå ut i massmedia.
– Jag ville inte att cheferna skulle hängas ut, alla är människor kan göra misstag. Men det har ju inte hjälpt att jag har sagt ifrån.

I programmet igår var det snarare du än Janne Josefsson som ställde Piteås kommunalråd Peter Roslund (S) till svars. Hur har du blivit så modig?
– Människor tror jag är modig, men alla modiga människor är egentligen fruktansvärt rädda. Man är lika rädd, men man måste övervinna det och det enda som gör det värt det är kärleken till de anhöriga och de gamla. Då kan man gå genom eld och vatten.
Har du fått någon hjälp av facket, av Kommunal?
– Nej det har jag inte. Innan jag skrev medborgarförslaget ringde jag till facket. Men de ville inte dra igång några protester för att de hade ett samverkansavtal med arbetsgivaren. Men det avtalet var ändå uppsagt!

Elisabeth Marklund är väldigt besviken på facket som hon anser inte har backat upp henne alls. Men Annalena Eriksson, som är sektionsordförande för Kommunal anser att det är en fråga om tillvägagångssätt.
– Hon ville att vi skulle ta upp frågan i fullmäktige. Men vi som fackförbund kan inte lägga ett medborgarförslag.
Vad har ni gjort då?
– Vi har inte varit ute på gator och torg, men i alla budgetförhandlingar i alla år har vi protesterat mot personalnedskärningarna. Och att vi sa upp samverkansavtalet var en protest, vi är inte alltid snälla inte.
Ikväll håller sektionen ett ordinarie medlemsmöte.
– Vi får se vad som händer då. Men för våra medlemmar är de här typen av problem tyvärr vardag, säger Annalena Eriksson.