Anette Thörnquist.

Hot och våld i hemtjänsten är ett dolt arbetsmiljöproblem, säger arbetslivsforskaren Annette Thörnquist, en av forsk­arna bakom ett projekt om hot och våld i hemtjänst och grundskola som gjorts vid Stockholms universitet.

– Traditionellt är det kvinnor som jobbar i hemtjänsten. De vill göra sitt bästa och pressar sig ofta mer än de borde. Attityden är att lite får man tåla.

Under Annette Thörnquists intervjuer med hemtjänstpersonal framkom att risk­en att utsättas ökar om du är kvinna, ung, har utländsk bakgrund och/eller en osäker anställning. 

– Det är väl mer legitimt att ge sig på någon som man uppfattar som ”svag”. Det här är ett låglönejobb, man kanske inte skulle ge sig på en kvinnlig läk­are. Det handlar också om klass.

 

VICTORIA: ”Det är väldigt utsatt när man jobbar”

 

Särskilt hos små hemtjänstföretag är det vanligt att vara timanställd och då kommer man inte in i arbetsmiljöarbetet. Många små företag saknar dessutom kollektivavtal och arbetsmiljörutiner och då finns inget skyddsnät för personalen, menar Annette Thörnquist.

– Det förekommer också informellt arbete. Den som arbetar är då väldigt utsatt.

Till hot och våld har forskarna även räknat kränkande behandling, vilket kan vara rasistiska tillmälen eller sexuella trakasserier. 

– Om en brukare är hotfull eller våldsam skickar man inte sällan en manlig anställd. Det löser inte problemet. Man lägger ett stort ansvar på mannen och kvinnors arbetsmiljö blir inte normen. 

 

STEFAN: ”Problemet sopas under mattan”

 

Anmälningar till Arbetsmiljöverket och Afa Försäkring visar att hot och våld ökar i vård, skola och omsorg. I hemtjänsten har det ökat tydligt under 2000-talet. Undersköterskor, vårdbiträden och personliga assistenter är också den grupp som är mest sjukskrivna på grund av hot och våld.

Annette Thörnquist menar att LOV, lagen om valfrihetssystem, har bidragit till en ökad risk för hot och våld i hemtjänsten.

– Systemet är väldigt kundorienterat. Utförarna måste jaga kunder och då kanske man inte törs ställa krav på dem. Dessutom kan man ofta bara fakturera kommunen för tid hos kunden, man avsätter inte tid till arbetsmiljöarbete.

Annette Thörnquist menar att eftersom LOV-systemet ofta är underfinansierat bidrar det till fler osäkra anställningar, mer ensamarbete och minskade resurser. Detta ökar risken för hot och våld. Annat som bidrar är att vårdtagarna i hemtjänsten blivit äldre och sjukare. 

– Den stress personalen känner smittar av sig på de gamla och konfliktrisken ökar. 

 

FEVEN: ”Mina brukare kan vara aggressiva”

 

Det mesta våldet i hemtjänsten innebär att vårdtagare drar personal i håret, spottar, river eller kränker. I mindre företag förekommer även hot från arbetsgivaren. När det gäller våld från vård­tagare ska det finnas rutiner för att hantera det.

I vilken utsträckning finns det?

– Väldigt olika. En del större organisationer har bra rutiner. Det är delvis en resursfråga. 

Vad ser du för lösningar på problemen?

– Det är viktigt att satsa på utbildning och värna om kollektivavtalet. Man borde inte få konkurrera med dåliga arbetsvillkor. 

– Det är viktigt att definiera hot och våld som ett arbetsmiljöproblem, så att sådana inslag i arbetet inte normaliseras.

Illustration: Christina Andersson

51 procent ...

... i gruppen kvinnliga undersköterskor svarade att de utsatts för hot eller våld de senaste 12 månaderna, enligt rapporten Arbetsmiljön 2013 från Arbetsmiljöverket.

Både enkäter och intervjuer

Bakom projektet ”Rädd på jobbet: Genus, hot och våld i arbetslivet” står forskarna Paulina de los Reyes, Alejandro González och Annette Thörnquist.
Studien består av både djupintervjuer och enkäter till anställda samt rapporter och dokument från både arbetsgivare och fack.