För ”hjälp” är precis vad facket handlar om. Både att hjälpa var-andra till bättre villkor på jobbet och att hjälpa enskilda medlemmar som råkat illa ut.
När fackföreningarna bildades på 1800-talet hade de anställda nästan inga rättigheter alls. Lön-erna var usla, arbetsdagarna långa och man kunde när som helst bli av med jobbet. Lagarna gav arbetsgivaren all makt och alla rättigheter.
Arbetarna började sluta sig samman. De kom på att om alla vägrade arbeta för låga löner, måste arbetsgivaren höja lönerna – annars skulle han inte få någon arbetskraft alls. Den här idén brukar kallas ”det fackliga löftet”.
Idag är villkoren mycket bättre för alla som arbetar. Många tar det för givet och bryr sig inte så mycket om vad facket håller på med.
Men facket har stor betydelse, även för den som inte bryr sig. På följande sidor får du veta hur och varför.

VARFÖR JUST KOMMUNAL?
En del yrken har helt egna fackförbund, till exempel hör målarna till Svenska Målareförbundet.
Men i Kommunal finns det över 200 olika yrken. Hit hör bland andra undersköterskor, barnskötare, personliga assistent-er, brandmän, kyrkogårdsvaktmästare, städare, skolmåltidsbiträden, anläggare, djurskötare och trädgårdsarbetare.
Det är inte alltid självklart vilket fackförbund ett yrke hör till. Till exempel hör parkeringsvakter till Kommunal i vissa kommuner, men inte i alla.

På namnet ”Kommunal” låter det som om alla medlemmar skulle vara kommunalanställda. Så är det inte. Drygt 60 procent är anställda av kommunerna. Övriga är anställda av privata företag, landstingen eller svenska kyrkan.
Nio av tio av de anställda på Kommunals områden är medlemmar.
Kommunal är i sin tur med i LO, landsorganisationen. Det är en central organisation för arbetaryrkenas fackförbund. Tjänstemännens fackförbund är med i TCO och akademikernas i Saco.
På ett sjukhus räknas undersköterskor som arbetare, läkarsekreterare som tjänstemän och sjuksköterskor som akademiker. Den här uppdelningen är inte självklar i hela världen – i flera länder är i stället alla på ett sjukhus med i samma fack.

DET HÄR GÖR FACKET!
En viktig uppgift är att se till att medlemmarna får så bra arbetsvillkor som möjligt. Till stor del görs detta genom möten med arbetsgivaren: på alla nivåer, från högsta nivå i Stockholm till små arbetsplatser i varenda vrå av landet.
Det är allt från fredliga samtal till hårda förhandlingar.

Men facket gör också många andra saker:
– Försöker påverka politikerna att fatta beslut som är bra för medlemmarna. Det kan gälla regler för a-kassa och sjukersättning, arbetsmarknadsåtgärder och rätt till heltid.
-Uppmärksammar folk på fackliga frågor genom debattartiklar, annonskampanjer med mera.
– Försöker påverka EU:s lagstiftning.
– Är med i flera nordiska, europeiska och globala federationer som arbetar för fackliga rättigheter världen över.
– Stödjer facklig verksamhet i utvecklingsländer i flera projekt.
– Arbetar för att det ska finnas bra utbildning och vidareutbildning i Kommunals yrken.
– Påverkar politiken bland annat genom att samverka med socialdemokraterna inför valet 2010.

A-KASSAN
Om man blir arbetslös kan man få pengar från a-kassan, om man är medlem i den. Man kan välja att vara medlem både i facket och a-kassan, bara i facket, eller bara i a-kassan.
Arbetslöshetskassorna bildades av fackföreningarna. Tanken var dels att de arbetslösa inte skulle behöva svälta, dels att de inte skulle behöva acceptera ett arbete med alltför låg lön.

Dagens a-kassor är fortfarande kopplade till facket. Den som jobbar på Kommunals område hör till Kommunals a-kassa. Men det är numera regeringen som bestämmer hur mycket pengar arbetslösa ska få och hur länge. Pengarna kommer från medlemmarnas avgifter och statsbidrag.

Från 1 januari 2010 kostar det 232 kr/mån att vara med i enbart a-kassan (avgift 107 kr + arbetslöshetsavgift 125 kr.)
För dem som också är medlemmar i Kommunal är a-kassans del 214 kronor av medlems­avgiften (avgift 89 kr + arbetslöshetsavgift 125 kr). Då ingår också en inkomstförsäkring som ger extra pengar till den som tjänar över 18700 kr/mån, som annars är taket i a-kassan.
Den som inte är medlem i a-kassan kan få lite pengar ändå. Man måste ha arbetat en tid och ha fyllt 20 år. Man kan då få max 320 kr per dag. Pengarna betalas genom Alfakassan.

Så föddes a-kassan