Mötesplatsen är Vurma, ett fik vid Horntull i Stockholm, och jag spanar efter en solbränd figur med dreads. Ida Östensson har precis kommit hem från Lombok i Indonesien där hon varit på surfsemester, vet jag från hennes mobilsvar.

– Nä på mejlen va? Annars måste jag nog ändra, säger Ida Östensson med ett skratt när hon slagit sig ner. I vanlig tofs och jeans. Dreadsen försvann i höstas berättar hon och resan var inte bara semester. Kompisarna som driver surfcampet hade bjudit in lite olika personer med expertkompetenser för att utveckla stället.

– Jag var inbjuden för att kolla över deras nya koncept utifrån ett genusperspektiv och andra organisatoriska aspekter.

Jag lyssnar och tänker att hon låter som ett fullblodsproffs på att organisera och styra upp. Hon är 29 år, men har redan gjort rejäla avtryck i Jämställdhetssverige. Med stiftelsen Crossing boarders har hon gett många av landets fritidsgårdar nya metoder att arbeta jämställt och inkluderande.

När hon själv jobbade som fritidsledare såg hon samma mönster upprepas: ett biljardbord där killarna hängde och en soffa där tjejerna satt.
Ibland startades en tjejgrupp  där man pratade relationer.

– Men vilka är i störst behov av det? Jo, killarna! Fritidsgårdarna byggdes efter en manlig norm, man ville få bort de stökiga killarna från gatan. Men i dag vet vi att tjejer också mår dåligt, de agerar bara inte ut det på samma sätt.

Crossing boarders får fritidsgårdarna att tänka om, utifrån deras metod jämställdhetseffekten. Tillsammans med andra har Ida Östensson också startat FATTA, en organisation som kämpar för sexuellt samtycke i praktik och lagstiftning. Ett krav allt fler politiska partier ansluter sig till.

– En samtyckeslag skulle ge stora normerande effekter där samtycke, ömsesidighet och respekt är en självklarhet. Finns inte samtycke är det inte sex, då är det ett övergrepp.

Redan på högstadiet i Holmsund utanför Umeå började Ida Östensson ifrågasätta och förändra. När killen hon var kär i tryckte in henne mellan skåpen och tafsade, väckte det något.

– Jag fick en sådan konstig känsla för jag var jätteglad att han gav mig uppmärksamhet, men samtidigt kände jag att han får fan inte ta på mig! Jag kunde inte gå med på att sexuella trakasserier och skällsord var så normaliserat.

Ida drev igenom en enkät i skolan om sexuella trakasserier, startade en jämställdhetsgrupp och gick in till rektorn med en pärm från Jämställdhetsombudsmannen, JämO.

Hur blev du så modig?

– Jag har nog fått mycket kärlek och trygghet och nog mycket motstånd. Både offentligt och hemma, säger Ida men tillägger att hon visst har känt sig knäckt ibland.

Inte minst när hon gav sig på skateboardvärlden. Hon hade gått ut gymnasiet i Umeå och headhuntats av kommunen för att jobba med ungas inflytande.

Hon började själv åka skateboard och märkte att många tjej-er ville skejta, men inte vågade. Snart hade hon dragit ihop ett skateboardläger för tjejer.

– Jag var så glad när jag kom hem och kollade på den största skateboard-communityn på nätet att det var 40 kommentarer under artikeln om lägret. Men så började jag läsa och det var så jävla mycket sexism, hot och hat. Men det kommer alltid mot den som går först, det har jag lärt mig nu.

Idag jobbar Idas organisation You skate girl och No limit fortfarande med att peppa unga tjejer som vill skejta och att förändra den mansdominerade skateboardkulturen.

 

Sagt om Ida


Foto: Tobias Holmqvist

Olov Östensson, storebror och
jurist på LO/TCO Rättsskydd:

– Ida är alltid kompromisslös. Hon kunde vara en ganska jobbig och uppkäftig lillesyrra och köra med mig fast jag är sex år äldre. Mina föräldrar kunde inte tygla henne. Jag vet inte varifrån hon fått sin självsäkerhet, men hon fick flytta hemifrån vid 15 år och det tror jag bidragit till att hon blivit en så stark person. Vi är en väldigt trygg familj och vi är jättegoda vänner i dag. Ida har ett stort rättvisepatos och vi är väldigt stolta över henne.

 


Foto: Folkpartiet

Maria Arnholm, tidigare jämställdhetsminister(FP),
i dag partisekreterare:

– Som minister blir man mycket uppvaktad av lobbyister och jag har aldrig träffat någon så skicklig som Ida, för hon gör det med en sådan värme och glädje. Min bedömning är att FATTAS arbete har varit helt avgörande för att vända etablissemangets syn på samtycke. Hon är min feministiska förebild, inte minst för att hennes arbetsmetoder är tuffa och tydliga men också lustfyllda och generösa.

ID. Ida Östensson

Ålder: 29 år.
Gör: Driver en rad organisationer, bland annat ordförande i Crossing boarders.
Bor: Lägenhet i Stockholm.
Familj: Mamma Berit, pappa Göran, bröder Erik och Olov samt sambon Roberth och bonusdottern Nikki.
Lön: Cirka 26 000 före skatt.
Utbildning: Livets skola och lite utbildning i projektledning och kulturantropologi.
Om facket: ”När jag jobbade för kommunen och var 20 år var jag med i Syndikalisterna. Jag var inte aktiv på något sätt.Jag var den enda som inte fick löneförhandla för de hade för få representanter. Sen ringer dom och frågar om jag kan tala på 1:a maj och säger att de inte har någon kvinna som vågar, men att de har sett att jag har pratat i media. Jag svar-ade att ni borde låta det vara tomt och visa att ni är inte nog bra på jämställdhet. Jag tänker inte vara ert alibi.”