 LO:s Irene Wennemo tycker att Kommunals avtalssatsningar under 1990-talet har gjort att kommunalarnas löneutveckling blivit sämre än hos Hotell- och Restaurang och Handels. Fotograf: Tobias Holmqvist
Lägstlöner het fråga i Almedalen
2009-06-29 Sverige har en rekordhög ungdomsarbetslöshet på 30 procent. I kölvattnet av den ropar många på sänkta lägstlöner. En utveckling som särskilt skulle missgynna avtalsområden som Kommunals, tror LO:s Irene Wennemo. Svaret på hur man kommer tillrätta med ungdomsarbetslösheten är starkt präglat av vem som får frågan. Men många – framför allt från högerhåll – verkar överens om att Sveriges förhållandevis höga lägstalöner gör det svårt för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. Igår talade Svenskt Näringsliv om deras vilja att sänka lägstlönerna och att skrota LAS. Och dagens förslag från Folkpartiet om särskilda lärlingsanställningar med lägre lön har till exempel sin grund i partiets analys av ingångslönernas effekter. – Höga minimilöner i kombination med strikt arbetslagstiftning och brister i utbildningssystemet missgynnar ungdomar, säger Folkpartiets Karin Pilsäter.
När Folkpartiet höll seminarium om ungdomsarbetslösheten ville LO:s arbetslivschef Irene Wennemo inte hålla med henne om arbetsrätten: – Vi har en väldigt flexibel arbetsrätt för unga, väldigt många går på tillfälliga anställningar. Snarare är det den flexibla arbetsrätten som gör att man går in och ut ur arbetslösheten genom att man har jobb ibland och åker in och ut på arbetsplatserna, säger Irene Wennemo. Diskussionen om att lägstlönerna skulle vara för höga argumenterar hon emot: – Inom Kommunal och Hotell- och Restaurang är lägstlönerna ofta enda sättet att höja hela gruppen eftersom arbetsgivarna plockar in många unga på lägstlönerna.
Irene Wennemo tar Kommunals avtalssatsningar under 1990-talet som ett dåligt exempel – som visar på vikten av att fortsätta kämpa för högre lägstlöner. I början av 1990-talet satsade inte Kommunal på att höja lägstlönerna och började med individuella löner i större utsträckning, förklarar hon. Innan dess låg Kommunal högre i lön än Hotell- och Restaurang och Handels, men nu är läget det omvända, menar hon. Ligger lägstlönerna på en låg nivå påverkar det löneläget för alla anställda, är slutsatsen. – Det hade en kostnad för Kommunal att inte höja lägstlönerna och jag tror inte att Kommunals medlemmar känner att det var en särskilt bra strategi. Det har slagit mot löneutvecklingen för hela gruppen.
Kommunals ordförande Ylva Thörn blir märkbart irriterad över Irene Wennemos analys. – Den får faktiskt stå för henne. Vi har ett nytt lönesystem sedan 1994-95 och i mångt och mycket har det varit en positiv utveckling. Vår konflikt 2003 handlade faktiskt om lägstlönerna, säger Ylva Thörn.
Uppdaterad 2009-06-29
|