Kommunalarbetarens logotyp
TORSDAG
9 September 2010
Startsidan
Åsikter
Nyheter
På jobbet
Liv och Hälsa
Fråga KA
Kultur
Reportage
KA 100 år
Liv Beckström Politiker borde läsa mera poesi!
[Rubrik saknas] Nu väljer vi samhällsmodell
Rubrik: Kolumn
Daniel Suhonen Nej till Borgs blodspengar
Rubrik: Berglin
Vi hundägare En ny serie varannan vecka
[Rubrik saknas] ”Otroligt många tjejer på ett ställe”
[Rubrik saknas] Simon vårdar på teckenspråk
[Rubrik saknas] Så tycker partierna om kulturen
Jacintas barnhem
Löner & avtal Måste vi gå på arbetsplatsträff?
A-kassan Vilken ersättning har jag rätt till?
Arbetsrätt Har jag varit tillsvidareanställd?
Arbetsmiljö Min chef anklagar mig för mobbning
Psykisk hälsa Vilka krav kan man ställa på psyksjuk?
Trädgård Varför ruttnar häggens grenar?
RSS
Blogg
Rubrik: Senaste nummret
Kommunalarbetarens omslag nr 1410
Rubrik: Nyheter
Tipsa en vänTipsa en vän Skriv utSkriv ut Textstorlek teckenstorlek 1teckenstorlek 2teckenstorlek 3
 
Industriarbetare
De som arbetar i företagen i västvärlden har fått mindre betalt i jämförelse med hur mycket de producerat.
Fotograf: Bengt af Geijerstam / Scanpix

Så pressades Europas löntagare tillbaka

FINANSKRISEN | 
2009-07-01 Vanliga löntagares köpkraft ökade inte alls i takt med vad de producerade i världens ledande ekonomier. En studie från europeiska fackliga utredningsinstitutet ETUI-REHS beskriver hur det blev så i Europa.

Om inte företagen hittar köpare till sina varor spelar det ingen roll hur mycket de pressar kostnader för löner och annat. Det har vi smärtsamt blivit uppmärksammade på med dagens kris: produktionsminskningar och arbetslöshet.
Det behövs efterfrågan av de varor och tjänster som företagen producerar.

Här spelar du och andra löntag­are en nyckelroll. Arbetare och tjänstemän utgör majoriteten av befolkningen i världens största ekonomiområden som Europa, Nordamerika och Japan. Därmed har deras köpkraft en avgörande betydelse för den nödvändiga ­efter­frågan och konsumtionen.
De som har låga löner skapar låg efterfrågan. Att öka konsumtion med mer lån går inte i ­längd­en visar exempelvis vad som hänt i USA. (Se länk under Läs mer)

Högre företagsvinster kan visserligen också skapa efterfrågan, om pengarna används till investeringar som köp av maskiner, byggnader, forskning och utveckling. Då kan man producera ännu mer varor och tjänster och då krävs att folk köper ännu mer. Löneökningarna hänger inte med i den takt som tillverkning av ­var­or och tjänster växer. Det var vad som skedde i samband med 90-talskrisen i Sverige.

1995-2005 ökade de anställdas produktivitet med 20,3 procent i EU-länderna. Men lönen för mödan förbättrades bara med 13,9 procent. Resten tog företags- och kapitalägarna.
Speciellt stor var löneåterhållsamheten i Euro-länderna. Lön­tagarna ökade produktionen dubbelt så snabbt som lönerna höjdes. I Sverige har löntagarna inte tagit igen det man tappade under 90-talskrisen.

Grafik: Löntagarna får en mindre bit av kakan

Pressen på lönerna i Europa har skett såväl med som utan facklig medverkan, visar en studie från det europeiska fackliga utredningsinstitutet från 2009.
Dåligt betalda tillfällighetsarbeten och påtvingade deltider har brett ut sig i Europa. Arbetslösheten har legat kvar på en hög nivå i flera länder och skapar konkurrens om jobben.  I många länder slåss facken för att behålla reallönerna och höja minimilönerna.

Tre huvudfaktorer till utvecklingen framträder enligt studien: EU, EMU och nedgången i facklig styrka.
Löntagarna i olika länder har blivit allt mer beroende av investeringar från det privata kapital­et för att få och behålla jobb. Offentliga sektorers makt och möjlighet att investera och reglera marknaden begränsas starkt av EU:s regler för ”den inre marknaden”.

Under hot om att flytta såväl produktion som investeringar pressar företagen och deras organisationer på för löneåterhållsamhet, i såväl Väst- som Östeuropa.
Och med få undantag har de haft stora framgångar.
Löneåterhållsamheten har genomförts genom både centralisering av lönesättning och genom decentralisering. Både genom kollektivavtal och utan.

Det är inte bara arbetsgivarna som hotat och pressat på.
Den tongivande ekonomiska ideologin har skiftat sedan 1970-talet till mer eller mindre nyliberalism. ECB, centralbanken för euroländerna, använder hot om höjda räntor för att sätta press på lönerna. Inställningen är att löneökningarna är orsaken till inflationen.
Genomförandet av EMU (EU:s gemensamma valuta och penningpolitik) har satt press på att de offentliga utgifterna ska sänkas, och därmed de offentligt anställdas löner.

Centralt förekommer inte sällan att regeringar, arbetsgivarorganisationer och fackliga centraler sluter ”sociala pakter” för att begränsa löneökningarna. Holland var först ut med en sådan pakt 1982 och den fick efterföljare. Antalet som är med i holländska fack har sjunkit med en fjärdedel, men 80 procent arbetar med kollektivavtalslöner.

Sverige finns inte med i studien, däremot Danmark, där staten, näringslivet och fack samverkat kring löneåterhållsamhet. Danmark och Holland tas som exempel på löneåterhållsamhetens fasta grepp. Även när arbetslösheten sjönk relativt mycket under de senaste åren fortsatte återhållsamheten.
I Belgien har man gått ännu ett steg på vägen. 1996 lagstiftades om att löneökningarna ska vara lägre än i grannländerna Holland, Frankrike och Tyskland.

I Europas tyngsta ekonomi Tyskland har antalet löntagare som är med i facket minskat. Kollektivt satta löner dominerar dock fortfarande, men har minskat i betydelse. Lönesättningen har blivit allt mer decentraliserad och ”flexibel” och beroende av enskilda företag. Ett uttryck för det är ”öppna klausuler” i regionala eller branschavtal, som möjliggör att man går ifrån kollektivavtalet för att behålla eller förbättra företagets konkurrens­kraft. Resultatet har blivit en svag löneutveckling. Under 1995 till 2005 steg reallönerna under 8 år mindre än produktivitetsökning­en.

I Storbritannien har löneökningarna varit relativt goda de senaste tio åren, enligt rapport­en. Detta trots avsaknaden av centrala kollektivavtal, trots ett kraftigt försvagat fack inom den privata sektorn och trots konkurrensen från en stor arbetskraftsinvandring från nya EU-länder. Att det har funnits relativt gott om jobb sägs vara en förklaring.

Slutsatsen i ETUI-REHS rapporten är att mycket pekar på att löneåterhållsamheten fortsätter i Europa, i brist på facklig styrka och visioner om en alternativ samhällsutveckling.
Samtidigt anser huvudansvarig, Maarten Keune på ETUI-REHS, att den ekonomiska ­kris­en visar på misslyckandet med ensidiga avregleringar och fokus på marknadslösningar. Att fördelarna med fördelningspolitik, stabil efterfrågan och samordning av samhällsekonomin nu kommer att få mer uppmärksamhet.

Uppdaterad 2009-07-01
 
Grafik: Löner och arbetslöshet

Kommentarer på

Så pressades Europas löntagare tillbaka

Lithner har inte förstått artikeln

Mats Lithner ondgör sig över artikeln ovan och menar att den orättvist skyller på EU och EMU. Han säger att reallönerna visst har stigit ordentligt även efter EU-inträdet. Med den argumentationen visar han bara en sak: han har inte förstått artikelns innehåll.

Artikeln ovan talar inte om reella löneökningar. Den tar upp lönernas storlek i förhållande till BNP, alltså till vinsten. Inte någonstans står det att lönerna har sjunkit i kronor och ören. Men som fackligt aktiv och/eller socialdemokrat kan inte bara reella löneökningar vara intressanta; så länge vinsterna stiger mer än lönerna får vi ju allt mindre del av det välstånd vi skapar. Kapitalet blir rikare och därmed mäktigare i jämförelse med arbetet.

Rapporten förnekar inte heller, Lithner, att utvecklingen har varit ungefär likadan även utanför Europa. Den tar bara fasta på sin bedömning att i Europa så är det EU och EMU som genom sina fördrag har drivit på de ökande klyftorna.

Så läs artikeln igen! Men utan skygglappar och med litet bättre skärpa på vänsterglasögonen!

http://www.lakejerna.blogspot.com
Postad av Daniel J (S) 11:29 den 3 July 2009

En mycket vinklad artikel

Under förevändning av att förklara att europas löntagare pressats lönemässigt tillbaka försöker artikelförfattaren på ett tedentiöst sätt framställa det som om EU, ECB och EMU skulle ha någon del i detta.

Artikeln har således enligt min uppfattning totalt felaktig, under de år som artikeln påstår att löner pressats tillbaka har reallöneutvecklingen, dvs den verkliga köpkraften som varje lönttagare har utvecklats mycket positivt. Det påstås lönerna speciallt i Euroländerna skulle ha pressats tillbak, men "beviset" är ett diagram där lönefallet är stort i Japan och Sverige (utanför Euron) samt i en grupp kallad "EU-15" där ett flertal länder utanför Euron ingår. Påståendet har således inte kunnat beläggas.
Vidare påstås att ECB "använder hot om höjda räntor" för att pressa löner tillbaka. Även detta påstående är totalt felaktigt, ECB har som enda kriterium att inflationen skall ligga under en viss nivå.

Sanningen är istället att efter Sveriges EU-inträde har reallönerna utvecklats mycket positivt, dvs varje löntagare har fått mer pengar att handla för. Det finns t o m en opartisk källa som bevisar detta: SCB.
I Europa har Finland som är med fullt ut i EMU haft bäst reallöneutveckling. Artikeln "Så pressades Europas löntagare tillbaka" är ett skrämmande exempel på tendentiös journalistik med sysfte att kasta skit på EU och EMU utan någon som helst faktabakgrund.
Postad av Mats Lithner 15:35 den 2 July 2009
Artikeln är inte öppen för fler kommentarer
spacer

Läs mer
 Kvinnorna stannade hemma I GÅR 15:40
 Veolia diskriminerar palestinier I GÅR 10:26
 Vägrade backa – Busslink anmäls 2010-09-07
 Chatt med Annelie Nordström 2010-09-07
 V vill skärpa lagen mot övervakning 2010-09-07
 Två gripna för skott mot bussar 2010-09-07
 "Busslink kom billigt undan" 2010-09-07
 Busslink bötfälls för olaglig övervakning 2010-09-06
 ”Otroligt många tjejer på ett ställe” 2010-09-06
 Hallå där: Helene Sigfridsson! 2010-09-03
Rubrik: Senaste Nytt

I GÅR 18:10
Politiker borde läsa mera poesi!

I GÅR 15:40
Kvinnorna stannade hemma

I GÅR 14:07
Prins Charles känsla - Liv Strömquist

I GÅR 13:56
Jaktdagbok / Fiskedagbok - Göran Boström & Thommy Gustavsson

I GÅR 13:47
Ond tro

I GÅR 10:26
Veolia diskriminerar palestinier

2010-09-07
Vägrade backa – Busslink anmäls

2010-09-07
Chatt med Annelie Nordström

Rubrik: De Senaste Kommentarerna

I GÅR 17:11
Inte lika men rättvist Olik

I GÅR 15:54
Va? JEL

I GÅR 06:05
Mer social tid för dom äldre. JS

2010-09-07
sjuk= fattig=utförsäkrad nollad dumpad 2003/ förvägras återförsäkring..

2010-09-07
Blodspengar? Kerstin

rubrik: Dagens mest lästa artiklar

2010-09-01
Roligare liv med empati

I GÅR 15:40
Kvinnorna stannade hemma

2010-09-07
Chatt med Annelie Nordström

2010-09-07
Vägrade backa – Busslink anmäls

I GÅR 10:26
Veolia diskriminerar palestinier

rubrik: Gårdagens mest lästa artiklar

I GÅR 15:40
Kvinnorna stannade hemma

I GÅR 10:26
Veolia diskriminerar palestinier

2010-09-07
Chatt med Annelie Nordström

I GÅR 14:07
Prins Charles känsla - Liv Strömquist

2010-09-07
Vägrade backa – Busslink anmäls


Länkmarkering Till toppen