Fler kvinnor fick jobb när skatterna höjdes

1970-1990: Offentliga sektorn skapade många jobb åt kvinnor.
Skatteuttaget visar hur stor andel av landets inkomster som stat, kommun och landsting tar hand om. Det ökar med 40 procent. Men vi började inte jobba mindre. Istället ökade andelen kvinnor som arbetade med cirka 40 procent.
Skatteuttaget var som högst strax före 1990, 56-57 procent. Aldrig för eller senare i modern tid har så många kvinnor förvärvsarbetat. Sysselsättningsnivån var 83-84 procent.
Mycket av skattehöjningarna gick till att betala en stor utbyggnad av offentlig sektor.  Under perioden då skatten höjdes skapades 600 000 fler offentliga jobb inom skola, vård och omsorg.

1990-1995: Sänkt skatt och färre offentliga jobb.
Sysselsättningen gick ner för kvinnor i samma takt som skatteuttaget sänktes. 90-talskrisens neddragningar i offentlig sektor och sänkt skatteuttag gjorde att de offentliga finanserna kraschade och arbetslösheten kraftigt ökade. 220 000 offentliga jobb försvann.
Under perioden genomfördes en stor skattereform där speciellt skatt på arbete sänktes kraftigt. Reformen var en uppgörelse mellan borgerliga partier och socialdemokraterna.
Precis som nu spådde politiker att sänkta skatter skulle ”betala sig själva” genom att vi skulle jobba mer. Verkligheten blev helt annorlunda.

1995-2000: Höjd skatt.
För att få ”ordning och reda” i offentliga finanser gjordes lite skattehöjningar och hårda åtstramningar kring offentlig sektor.

2000-2010: Skatte­sänkningarna fortsätter.
Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har sänkt skatterna. De senaste åren genom fyra jobbskatteavdrag. 2010 var fortfarande sysselsättningsnivån bland kvinnor 8 procent lägre än för tjugo år sedan.
Sysselsättningen har aldrig återhämtat sig till tidigare nivåer även om den ekonomiska tillväxten tidvis varit god i Sverige. Massarbetslösheten har bitit sig fast. I förhållande till befolkningen jobbar idag färre  i den gemensamt finansierade skola, vården och omsorgen än 1990.