Privat välfärd inte effektivare
2011-09-07 Det finns inga belägg för att privatiseringar varken har effektiviserat välfärden eller höjt kvaliteten. Men man kan heller inte säkert säga att det lett till försämringar. Det slår en grupp forskare fast som är kritiska till att politikerna duckat för att ta reda på konsekvenserna av den stora privatiseringsvågen.
- Om man driver igenom en reform av ideologiska skäl är man kanske inte så intresserad av effekterna, säger Laura Hartman, nationalekonom och forskningschef på SNS, Studieförbundet näringsliv och samhälle.
Hon har tillsammans med en rad ekonomer och sociologer granskat de studier som finns om privatiseringarnas effekter. När de startade på 80-talet fanns stora förhoppningar att den offentliga sektorn skulle effektiviseras och konkurrensen leda till både ökad kvalitet och minskade kostnader. Forskarna konstaterar att det varken finns bevis för några effektivitetsvinster eller –förluster. Privata utförare lyckas ofta få lägre kostnader, men det gagnar inte det allmänna utan blir till vinst för företagen.
Borde det ändå inte ha blivit någon minskning av byråkrati och därmed en effektivisering?
- Vi vet inte riktigt om det har blivit det eller inte. Men förmodligen är det så att vi inte fått ut de största möjliga kvalitets- och effektivitetsvinster som vi kunde ha fått, säger Laura Hartman.
Forskarnas förklaring är att konkurrensen inte fungerar helt enligt de ekonomiska modellerna. Delvis beror det på att välfärdsmarknader är speciella. Konkurrensen är inte helt fri, då till exempel kommunen reglerar utbudet av privata aktörer.
Är det en friare marknad eller mer reglering som krävs?
- Balansen måste bli bättre mellan marknad och reglering. Vi måste titta närmare på hur man ska utforma kontrakten, ersättningarna och reglerna.
Välfärdstjänster kräver förutom genomtänkta regleringar, offentlig tillsyn och kunder som är välinformerade för att kunna göra aktiva val. Och här finns en del förbättringar att göra, anser SNS.
Rapportförfattarna kritiserar till exempel de undersökningar som hävdar att kunder till privata vårdföretag är mer nöjda.
- Det är problematiskt att använda det som kvalitetsmått. Till exempel vill de som gjort ett aktivt val kanske försvara det genom att visa att man är nöjd. Det kan dessutom vara en utvald grupp som anlitar privata vårdgivare.
Uppföljningen måste bli mycket bättre, anser Laura Hartman.
- Vi vet att tillgängligheten har ökat i vården och att det har blivit fler vårdenheter. Vi vet också att det är de vårdtunga grupperna som har ökat sitt vårdutnyttjande mest. Men vi vet inte om patienterna blir friskare eller vården mer effektiv.
Hon har tillsammans med en rad ekonomer och sociologer granskat de studier som finns om privatiseringarnas effekter. När de startade på 80-talet fanns stora förhoppningar att den offentliga sektorn skulle effektiviseras och konkurrensen leda till både ökad kvalitet och minskade kostnader. Forskarna konstaterar att det varken finns bevis för några effektivitetsvinster eller –förluster. Privata utförare lyckas ofta få lägre kostnader, men det gagnar inte det allmänna utan blir till vinst för företagen.
Borde det ändå inte ha blivit någon minskning av byråkrati och därmed en effektivisering?
- Vi vet inte riktigt om det har blivit det eller inte. Men förmodligen är det så att vi inte fått ut de största möjliga kvalitets- och effektivitetsvinster som vi kunde ha fått, säger Laura Hartman.
Forskarnas förklaring är att konkurrensen inte fungerar helt enligt de ekonomiska modellerna. Delvis beror det på att välfärdsmarknader är speciella. Konkurrensen är inte helt fri, då till exempel kommunen reglerar utbudet av privata aktörer.
Är det en friare marknad eller mer reglering som krävs?
- Balansen måste bli bättre mellan marknad och reglering. Vi måste titta närmare på hur man ska utforma kontrakten, ersättningarna och reglerna.
Välfärdstjänster kräver förutom genomtänkta regleringar, offentlig tillsyn och kunder som är välinformerade för att kunna göra aktiva val. Och här finns en del förbättringar att göra, anser SNS.
Rapportförfattarna kritiserar till exempel de undersökningar som hävdar att kunder till privata vårdföretag är mer nöjda.
- Det är problematiskt att använda det som kvalitetsmått. Till exempel vill de som gjort ett aktivt val kanske försvara det genom att visa att man är nöjd. Det kan dessutom vara en utvald grupp som anlitar privata vårdgivare.
Uppföljningen måste bli mycket bättre, anser Laura Hartman.
- Vi vet att tillgängligheten har ökat i vården och att det har blivit fler vårdenheter. Vi vet också att det är de vårdtunga grupperna som har ökat sitt vårdutnyttjande mest. Men vi vet inte om patienterna blir friskare eller vården mer effektiv.
Helena Gunnarsson
helena.gunnarsson@ka.se
Kommentarer på
Privat välfärd inte effektivare
Sätt stopp för privatiseringarna NU!
Bra att det kommit en ytterligare och bred studie av välmeriterade forskare som visar att det vare sig blivit bättre kvalité eller effektivare verksamhet genom privatiseringarna inom den gemensamma sektorn. Under åren har det kommit flera studier som visat detta. Utvecklingen har varit negativ. Segregationen ökar tydligt inom skolan liksom betygsinflationen. För personal har det inneburit sämre och otryggare anställningsvillkor och färre anställda. För oss medborgare sämre insyn och demokrati.
Priser har höjts och vinsterna i de företag som gjort oss till skattefinansierade "kunder" är stora. I flera fall är det skattesmitande företag som gjort sig rika på våra skattepengar.
Det har varit borgerlig propaganda, nyliberala politiker och starka affärsintressen som med myter och lögner som vapen fått många kommuner, landsting och riksdagen att fatta beslut om privatiseringar. Organisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting har tyvärr också bidragit till detta. EU och Konkurrensverket är två andra mäktiga organisationer som drivit på utvecklingen för privatiseringar och utförsäljningar av våra gemensamma tillgångar.
Nu är det dags att sätta stopp för privatiseringarna!
I Umeå kommun har (V) och (S) träffat kommit överens om att "ingen ytterligare privatisering eller konkurrensutsättning av välfärden, vård och omsorg genomförs under mandatperioden. Vi kommer inte heller att bidra till ytterligare etablering av fristående skolor. Drift i offentlig drift ska prioriteras." I Umeå ser vi värdet av demokratisk styrning och insyn. Jag är övertygad om att ännu fler kommuner nu kommer att välja den vänsterväg Umeå efter valet slagit in på. Annars handlar man mot bättre vetande och mot medborgarnas intressen!
Lasse Jacobson Kommunfullmäktigeledamot (V) i Umeå
Postad av Lasse Jacobson, UMEÅ 18:28 den 14 September 2011
Det finns tydliga "bevis".
Det är konstigt att man inte har uppmärksammat alla de som har blivit "felbehandlade" inom vården.Många som tom. har fått sätta "livet till" för att de har nekats vård i rätt tid.
Bevisen är så tydliga som de kan bli,men vad är det som gör att våra beslutsfattare inte vill ta till sig detta.?Ja,det är väl för att man vill hålla fast vid sin påbörjade "privatiseringsvåg" & framhålla att allt är bra & inga dåliga fakta ska få störa företagens jakt på stora inkomstvinster.
Allt "mörkas" för att dölja sanningen.
Att privatisera det som berör enskilda människor, deras behov av vård,omsorg & möjligheter till utveckling är inte bra för oss "vanliga människor",förutom för de multimiljonärer som har möjligheten att välja.Privatiseringarna "äter upp" vår välfärd.
Postad av Privatiseringar ger ingen kvalite. 23:00 den 7 September 2011
Rundgång på sikt
Avreglering av Elproduktionen, Apoteken, Friskolor Tågoperatörer har absolut inte blivit bättre. Ser man till ekonomin, t ex Apoteken, Friskolor där vissa aktörers vinster beskattas i skatteparadis.
Elen har bara blivit dyrare för konsumenten.
Tågpriser billigare men till vilken kvalite' och hur pressas personalen?
Avskaffas ett monopol så kommer det till många aktörer, men så småningom kommer "jättarna" att köpa upp de små och så har vi åter fått ett monopol som sätter villkoren.
Postad av Pensionär 72 + 17:19 den 7 September 2011