Alla isländska arbetsplatser med fler än 25 anställda ska omfattas av det nya lagförslaget. Det betyder att runt 70 procent av alla arbetstagare omfattas. Till år 2022 ska lönegapet mellan män och kvinnor vara borta, är tanken. Lagen bygger på en trepartsöverenskommelse mellan fackförbund, arbetsgivare och regeringen.

I dag ligger lönegapet mellan isländska män och kvinnor runt sju procent. Hur stor del av gapet kommer lagen att täppa till?

– Det är svårt att svara på. Lagen fokuserar på löneskillnader inom en organisation eller en arbetsplats. Den löser inte löneskillnader på hela arbetsmarknaden. Den isländska arbetsmarknaden är väldigt könssegregerad vilket vi måste jobba med parallellt, säger Marianna Traustadottir, jämställdhetsansvarig på ASI, isländska LO.         

Vet ni vilka grupper som kommer att påverkas mest av lagen?

– Arbetstagare som förhandlar lönen själv och som inte omfattas av kollektivavtal. Många som är anställda i kommunen påverkas inte lika starkt eftersom de betalas enligt kollektivavtal och väldigt strikta lönetabeller så man vet redan mer vad jobben är värda. Den stora svårigheten ligger annars i att sätta ett värde på olika arbeten och uppgifter. Vi ser i pilotprojekten att arbetet med tydliga arbetsbeskrivningar blir väldigt viktigt.

Är lagförslaget så radikalt egentligen?

– Det är första gången vi har en standard, en exakt norm och lag som ska användas för att få jämlika löner. Det är både speciellt och radikalt och unikt. Att det är ett trepartssamarbete är grunden för att vi lyckats åstadkomma det. Jag har arbetat i tio år för detta.

Så lagen kommer att göra skillnad?

– Den blir ett bra verktyg, det är något helt nytt och värt ett försök. Sedan får tiden utvisa om den fungerar.