Albin Bogren
Issa Touma. Foto: Albin Bogren

Issa Touma skildrar krigets vardag

|Från krigshärjade Aleppo i Syrien får vi bilder av blodbad, förödelse och ruiner. Konstnären Issa Touma fyller ut de bilderna, visar oss de levande människorna och livet som fortfarande pågår.

Han sveper in på Gävle Konstcentrum iförd sin karaktäristiska hatt. Issa Touma, ständigt på språng. 

I våras kom han från Aleppo i Syrien till Gävle som fristadskonstnär. I två år ska han ha Gävle som bas, men hittills har han bara tillbringat runt hälften av tiden i Gävle. Han reser runt med sin konst i Europas länder. Och inte minst – han reser tillbaka till sitt galleri i Aleppo. När vi ses i december har han redan hunnit vara tillbaka två gånger, och ska dit igen över nyåret. 

Det är viktigt för Issa Touma att återvända, för att rapportera. I utställningen, som just nu visas på Gävle Konstcentrum, har hans verk namn som ”Ett vykort från Aleppo” och ”Från mitt fönster i Aleppo” – han sträcker sig ut och är extremt tydlig med att detta är en handling. Att han har en mottagare som han vill nå.

Issa Toumas galleri Le Pont har varit en kulturell samlingspunkt i Aleppo sedan 1990-talet. Under kriget har arbetet från galleriet blivit en motståndshandling. 

”Kvinnorna förlorar enormt mycket på kriget men ges sällan röst att tala om det.”

En del av utställningen i Gävle består av fotografier av elva kvinnor och bär namnet ”Kvinnor vi ännu inte förlorat”. Bilderna är tagna under en stor attack av Aleppo i april 2015. Många unga kvinnor (och män) tog då sin tillflykt till galleri Le Pont.

– Vi beslutade att ta de här fotografierna som ett sista meddelande från Aleppo. För mig blev det ett väldigt viktigt meddelande. Kvinnorna förlorar enormt mycket på kriget men ges sällan röst att tala om det, säger Issa Touma.

På Gävle Konstcentrum står fotografierna likt gestalter runt om i salen så att man bokstavligen måste röra sig runt dem för att navigera genom utställningen. Stora fotografier av kvinnorna i deras vardagsklädsel. Några med sjal och andra utan. De kallar sig muslimer, sunni, kristna, yazidier och armenisk ortodoxa.

Vi möter kvinnorna med deras förnamn och korta berättelser om hur kriget påverkat deras liv. Men vi får inte se deras ögon.

– Det är för att anonymisera dem, för att skydda dem. Men också för att fotografierna därigenom går från att visa endast en specifik person till att kunna vara vilken kvinna som helst. Dessutom bryter det mot fotografins lagar som alltid har blicken i fokus.

”Man säger att revolutionen startade med fredliga medel, men det är lögn. På min gata startade den i alla fall med vapen.”

Issa Toumas prisade film från krigets första -dagar i Aleppo ”9 dagar – från mitt fönster i Aleppo” har han filmat med mobilkamera från sin lägenhet och visar hans första upplevelse av kriget. Hur några unga män i t-shirt en dag barrikaderar sig nedanför hans lägenhet. Hur tafatta de verkar med sina vapen. 100 meter därifrån finns syriska armén. De ropar i megafon till varandra. Skjuter. 

Den sjunde dagen är det ganska lugnt och grannarna är ute på gatan och dricker te. Vi får se när Issa vattnar växter med en vattenslang. Försöken till normalitet. Nionde dagen av krig har killarna bytts ut till tyngre beväpnade soldater. Issa slutar filma.

Issa Touma talar om vapen. Han väljer inte sida i kriget och har under åren av krig drivit konstprojekt där människor från alla sidor deltagit. Han vägrar att välja sida, säger han.

– Man säger att revolutionen startade med fredliga medel, men det är lögn. På min gata startade den i alla fall med vapen. Jag hade samma upplevelse i Paris under terrorattackerna för ett år sedan. Jag var där när de sköt mot civila. Det kan hända överallt. I Paris eller utanför min lägenhet i Aleppo. Vad som krävs för att rucka ett samhälle är människor med vapen.  

 

Issa Tuomas bilder:

 

Foto av Issa Touma.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen stängde 2017-02-10 11:07