Tunga och stressiga jobb gör arbetstidsförkortning till en viktig fråga för många kommunalare. På Kommunals förra kongress var det en av de viktigaste frågorna sett till antal motioner från medlemmar. Men förbundet driver inte frågan. Kommunals avtals­sekreterare Lenita Granlund säger:

– Kongressen har beslutat att vi i första hand måste få heltid som norm på arbetsmarknaden. 

Många kommunalare väljer att jobba deltid även om de har rätt till heltid för att de inte orkar. Så varför inte jobba för ett minskat heltidsmått samtidigt?

– Heltid som norm handlar inte om önskesysselsättningar utan det handlar om att deltid i dag är norm i vård och omsorg. Medlemmarna får i princip jaga ihop sin heltid själv, du jobbar på flera ställen eller har ett schema där du inte är inplanerad vissa dagar. Det är oerhört stressande och då avstår man. 

– Där man gjort det på ett bra sätt så säg­er våra medlemmar att det är inte jobbig­are att jobba heltid än deltid, för jobbar du deltid så jobbar du när det är mest hektiskt.

 

Läs mer om försöket i Umeå här.

 

Kommunals vision är 30 timmars arbetsvecka, men Lenita Granlund kan inte säga när förbundet kommer att driva frågan. Det får kommande kongresser besluta. Hon ser dock positivt på de försök som sker lokalt. 

– Mår medlemmarna bra så är det bra. Det är intressant att titta på alla modeller och inte låsa fast sig i bra eller dåliga. 

Inte heller politiskt drivs arbetstids­förkortning i någon stor omfattning. I riksdagen är det bara Vänsterpartiet som vill driva igenom sex timmars arbetsdag. Tidigare arbetstidsförkortningar där­emot, som ledde till 40 timmars arbetsvecka, är alla resultat av breda politiska reformer. Det beskriver Linn Spross, doktor i ekonomisk historia, i sin avhandling.

– I dag är flexibilitet snarare än kortare arbetsdagar viktigt i politiken, vilket gör att en lagstadgad arbetstidsförkortning dödförklaras. Ska frågan leva vidare krävs starka påtryckningar från annat håll – som fackföreningsrörelsen, säger hon. 

 

Läs mer om projektet i Mölndal här.

 

I några kommuner och landsting pågår dock olika modeller med minskad arbetstid (se faktaruta och länkar). Ofta pågår de under begränsad tid vilket gör det svårt att studera effekterna på lång sikt. Det säger sömn- och stressforskare Göran Kecklund, som gjorde den senaste stora studien av arbetstidsförkortningar 2007.

– De självupplevda effekterna var stora men det gick inte att fastställa objektiva mått på hälsoeffekter. Även det självupplevda är relevant och väger tungt – om man gör en samlad analys. Det är jätteviktigt att utvärdera politiska satsningar som sker lokalt, på nationell nivå.

Göran Kecklund anser inte att en arbetstidsförkortning för alla grupper är vare sig önskvärt eller realistiskt i dag, men att det kan vara en nödvändig åtgärd inom exempelvis vård och omsorg för att kunna locka personal och minska sjuktal.

– Detta borde vara en lika viktig fråga för arbetsgivarsidan som för facken. Kanske kan man genomföra små sänkningar på några års sikt. Med samma lön givetvis. 

 

Läs mer om Svenska kyrkans modell här.

 

Caroline Kevin, vårdchef för akuten på Karolinska i Huddinge, är inne på samma linje. På akuten har personalen fått fler lediga dagar utan att det kostar för arbetsgiv­aren (läs mer i faktarutan).

– På en sådan här avdelning med ständiga stresspåslag så måste man få återhämtning. Jag tror att ordentlig arbetstidsförkortning är en framgångsfaktor.   

Nu ska Göran Kecklund studera effekt­erna av den modell som används i Västerbottens läns landsting (se faktaruta). Han efterfrågar att någon, antingen arbetsmarknadens parter eller regeringen, tar ett större grepp om de försök som görs.

Arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har ingen generell åsikt om arbetstidsförkortning. Agneta Jöhnk, chef för den arbetsgiv­arpolitiska avdelningen, säger att frågan inte har lyfts från några kommuner och landsting och därför inte varit aktuell för SKL.

Kommunals senaste kongress beslut­ade att förbundet ska ta fram en rapport som utvärderar de försök med arbetstidsförkortning som finns. Arbetet är inte påbörjat men ska vara klart till nästa kongress, år 2019. Frågan lär fortsätta att engagera Kommunals medlemmar. 

 

Så gjorde vi granskningen: 

KA har med hjälp av olika sökmotorer försökt hitta de modeller med arbetstidsförkortning, med bibehållen lön, som pågår där Kommunals medlemmar arbetar runtom i land­et. Det kan alltså finnas fler arbetsplatser som vi inte lyckats hitta.
Vi har tagit med arbetsplatser som har en minskning av veckoarbetstiden med mer än fyra timmar. Den normala veckoarbetstiden för undersköterskor/vårdbiträden som jobbar dagtid i kommuner och landsting är 37 timmar.

Här jobbar de också mindre

VAR: Sunderby sjukhus, akuten, Luleå.
VAD: Modifierad tre-tre: personalen jobbar två till fyra dagar och är ledig två till fyra dagar. I snitt jobbar dagpersonalen 32,56 timmar i veckan, de som även jobbar nattskift har mer arbetstidsförkortning. Motprestationen är bufferttid (oplanerad arbetstid, 125 timmar/år) som läggs vid exempelvis sjukdom och semestrar. Frivilligt att vara med.
NÄR: Pågått sedan oktober 2013. Skulle vara i två år men är permanent sedan i somras.
HUR: Bättre återhämtning, större arbetsglädje och mindre stress hos personalen. Många som tidigare jobbade 75 procent har gått upp till heltid. Kraftigt minskad sjukfrånvaro och övertid.

VAR: Sjukhusen i Umeå, Lycksele och Skellefteå. (Ungefär hälften av avdelningarna omfattas.)
VAD: Modifierad tre-tre: personalen jobbar två till fyra dagar och är ledig två till fyra dagar. I snitt jobbar dagpersonalen 32,56 timmar i veckan, de som även jobbar nattskift har mer arbetstidsförkortning. Motprestationen är bufferttid (oplanerad arbetstid, 120 timmar/år) som läggs vid exempelvis sjukdom och semestrar. Frivilligt att vara med.
NÄR: Pågått sedan 2004.
HUR: Uppskattat hos personalen. Granskningar har visat att modellen inte är dyrare än fasta heltidsscheman eftersom bufferttiden täcker vikariekostnader.

VAR: Karolinska sjukhuset i Huddinge, akuten.
VAD: Personalen jobbar i snitt 32,20 timmar i veckan. Arbetspassen är lika långa som förut men man får fler lediga dagar. Personalen har önskeschema. Motprestationen är att jobba varannan helg. Frivilligt att vara med.
NÄR: Sedan januari 2016. Projektet skulle vara ett år men har förlängts till april.
HUR: Personalen är mycket nöjd, de får mer återhämtning och sjuktalen har sjunkit kraftigt. Fler väljer att stanna på avdelningen. Kostar inte extra tack vare att personalen jobbar varannan helg.

VAR: Södertälje sjukhus, akut somatisk avdelning.
VAD: Personalen jobbar 32,20 timmar i veckan. Arbetspassen är lika långa som förut men man får fler lediga dagar. I gengäld måste de arbeta varannan helg och treskift.
NÄR: Sedan januari 2016. Projektet ska pågå i ett år men kommer antagligen förlängas till januari 2018 för att få mer tid att utvärdera.
HUR: Personalen är nöjd hittills. Arbetstidsförkortningen sker inom budget. Någon utvärdering har inte gjorts än eftersom modellen gällde hela avdelningen först från oktober.

VAR: Svartedalens äldreboende, Göteborg.
VAD:  Personalen jobbar 30 timmar i veckan. Arbetspassen är kortare än förut men varierar mellan 5 och 7 timmar.
NÄR: Sedan februari 2015. Efter förlängning totalt 23 månader. Avslutas vid årsskiftet.
HUR: 17 undersköterskor har anställts för att täcka upp för den minskade arbetstiden. Efter 18 månader hade projektet kostat 9,8 miljoner kronor. Sjukfrånvaron på Svartedalen ligger kvar på samma nivå som före försöket, men är betydligt lägre än på ett jämförbart boende i kommunen där den i stället ökat. Personalen vill ha kvar arbetstidsförkortningen.