Jennie Olsson.

Vi befinner oss vid Barnakuten på Västerås sjukhus där ett gäng städerskor snart ska avsluta sitt arbetspass. En städvagn med rena trasor prydligt uppradade i särskilda fack står och väntar utanför en toalett.

Numer är de omkring 85 anställda på Städenheten väl medvetna om att rent och smutsigt material inte får blandas på vagnarna, liksom att privata ägodelar som kaffemuggar eller dinglande maskotar är bannlysta bland städmaterialet. Allt för att förhindra smittspridning.  

– Förut hade vi mycket magsjuka bland patienterna men det har minskat nu, säger Gunilla Andersson, som städat på sjukhuset sedan 1993.

Städpersonalens nya kunskap om hur bakterier sprids och städas bort kommer efter en satsning på vårdhygien som startade på Västerås sjukhus för ungefär sex år sedan. Då drabbades sjukhuset av den multiresistenta bakterien VRE, som ledde till att över 200 patienter smittades. För att förhindra fler utbrott uppmanades vårdpersonalen att bland annat klä sig rätt och sprita händerna. Men ganska snart kom insikten om att även Städenheten måste med på tåget om bakterierna skulle kunna stoppas. 

– Det är viktigt att förstå varför du städar, vad det är du städar bort och vad som händer om du inte städar, förklarar Städenhetens verksamhetschef Christer Norberg som ser positivt på satsningen.

Förut kändes det nästan som att det var vårt fel att bakterier spreds, men nu vet man att det jobb vi gör är positivt.

Hittills har städpersonalen utbildats i vårdhygien vid en handfull tillfällen. Kurserna, som leds av en hygiensjuksköt-erska, har handlat om basala hygienrutiner och klädregler, liksom om mikrobiologi och resistenta bakterier. Samtidigt har nya rutiner införts. Städpersonalen får inte längre använda klockor eller nagellack på jobbet och ska bland annat ta på sig ett plastförkläde utanpå arbetskläderna varje gång de städar en toalett.

– Utbildningarna är jättebra, man blir mer medveten om hur farligt det är med bakterier, säger städerskan Jennie Olsson och fortsätter:

– Förut kändes det nästan som att det var vårt fel att bakterier spreds, men nu vet man att det jobb vi gör är positivt. Vi har lyfts fram bland övrig personal.

Förändringarna på Städenheten har bidragit till att Västerås sjukhus nu sticker ut som ett positivt exempel i hela landet när det gäller att minska andelen infektioner som sprids i vården. Kommunals ordförande för Västerås hälso- och sjukvård, Carene Bertheussen-Svensson, menar att satsningen betyder mycket för personalen. 

– Nu är det en stolthet att jobba på Städ här i landstinget. Om vi inte hade haft den här utvecklingen på Städenheten skulle landstinget inte vara där vi är i dag, säger hon och understryker vikten av att städningen får stanna i landstingets regi:

– Det är en sån styrka. Det får bara inte hända att man lägger ut den. Det får inte hända.

Så hindrar städarna bakteriespridning

1. Städvagnen. Hör till en särskild avdelning och får inte användas någon annan, stans. Rent och smutsigt material hålls separerat på vagnen, som också ska hållas fri från personliga föremål som gosedjur.
2. Moppar. En golvmopp används inne på toaletten, en annan i vårdrummet. Efter en torkomgång ska moppen tvättas.  
3. Trasor. Vid slutstädning av rum används engångstrasor som slängs efter användning.
4. Plastförkläden. När en toalett städas används ett engångsförkläde av plast utanpå de vanliga arbetskläderna som skydd mot bakterier. Samma sak gäller vid städning av andra orena ytor där arbetsdräkten behöver skyddas.
5. Hår och smycken. Långt hår ska vara uppsatt, klockor och ringar tillåts inte. De som städar på Ortopeden får inte heller ha halsband eller örhängen och ska ha arbetsskjortan instoppad innanför byxorna.
6. Nagellack. Tillåts inte. Om flagor lossnar från lacket bildas en skarv där mikroorganismer kan få fäste.

ID. Gunilla Andersson

Ålder: 52 år.
Bor: Västerås.
Yrke: Städerska på Västerås sjukhus.

ID. Jennie Olsson

Ålder: 33 år.
Bor: Broby mellan Västerås och Enköping.
Yrke: Städerska på Västerås sjukhus.