När avtalet blev klart med SKL om nya löner presenterades en principöverenskommelse om ändrade turordningsregler vid uppsägning.

I dag gäller att om det blir för många anställda så att det råder arbetsbrist, ska uppsägningar göras i turordning efter anställningstid. En turordningslista görs för att berörd personal vid kommunens nämnd eller förvaltning, exempelvis alla förskolor i kommunen.

Kommunal har gått med på att turordningen inte ska gälla hela nämnden utan enbart vid tre driftsenheter, arbetsställen, i kommunen.

– Men vi har vetorätt. Kommunen kan inte på egen hand säga vilka tre driftsenheter som berörs. På så sätt vi kan förhindra att kommunen missbrukar de nya turordningsreglerna, säger Lenita Granlund.

Enligt henne har Kommunal gått med på detta för att underlätta vid arbetsbrist så att medlemmar kan slippa att bli uppsagda.

­– Vi har ett omställningsavtal vid uppsägning. Det ska hjälpa medlemmarna med utbildning eller andra insatser så att de kan fortsätta arbeta. Men omställningsavtalet gäller först när någon har blivit uppsagd. Enligt vår principöverenskommelse kan våra medlemmar få denna hjälp istället för att bli uppsagd.

Lenita Granlund ger som exempel att barnunderlaget i en stadsdel minskar i en del av kommunen så att det behövs färre personal i förskolorna där.

– Med principöverenskommelsen kan kommunen välja tre förskolor där barnunderlaget har minskat och vi kan snabbare förhandla klart om vilka som kan behöva omställningsstöd utan att de har blivit uppsagda. De kan till exempel få en utbildning till undersköterskor om det råder brist på sådana i kommunen.

Enligt Lenita Granlund tjänar medlemmarna på detta.

– Deras anställningstrygghet ökar. De kan få hjälp med att utbilda sig till yrken som arbetsgivaren behöver.

Tanken är att detta ska genomföras på försök i tre år. Om Kommunal eller SKL inte är nöjda kan allt gå tillbaka till de regler som finns i dag.

Något färdigt avtal om detta finns ännu inte. Kommunal och SKL har inte förhandlat klart hur kollektivavtalet exakt ska se ut.

SKL hoppas att få med fler förbund än Kommunal och akademikeralliansen på denna principöverenskommelse. Men de andra facken för exempelvis lärare, sjuksköterskor och läkare säger nej.

Vårdförbundet anklagar Kommunal för att ha försämrat anställningstryggheten för att få igenom satsningen på högre löner för undersköterskor.

Johan Larson, vice ordförande i Vårdförbundet, menar att Kommunal har försvagat en grundbult i skyddet för de svaga.

– Den lilla människan går med i facket för att få större trygghet. Då kan inte facket svika henne som Kommunal har gjort, säger han.

Johan Larsson menar att Kommunals principöverenskommelse sätter press på Vårdförbundet att följa Kommunals exempel.

– Men det kommer i så fall att ske över min döda kropp. Vi kommer aldrig att gå med på sälja ut solidariteten. Medlemmarna i Kommunal och Vårdförbundet behöver inte sämre trygghet, säger han.

SKL:s ansvarige för arbetsgivarfrågor, Agneta Jöhnk, tycker att Vårdförbundet har missförstått vad överenskommelsen handlar om.

– Vi har i dag 1,5 miljarder kronor som kan användas till omställningsstöd. Med dagens regler är det bara 300 uppsagda personer per år som kan få hjälp med utbildning eller andra insatser för att kunna fortsätta sitt arbetsliv. Överenskommelsen med Kommunal gör att vi kan använda mer pengar för att hjälpa fler som behöver detta stöd.

Hon ser fördelar med att arbetsgivarna snabbare kan agera när det uppstår arbetsbrist utan att någon ska behöva bli uppsagd.

– Jag håller med om att anställningstryggheten ökar med denna överenskommelse, säger Agneta Jöhnk.

Hon förnekar att SKL ställde principöverenskommelsen som ett villkor för att gå med på satsningen på undersköterskor.

– Så var det absolut inte. Frågan om omställningsstöd och turordning har vi diskuterat sedan förra avtalsrörelsen. Det hänger inte ihop med vad vi tycker om Kommunals krav på löneökningar, säger Agneta Jöhnk.