– Om vi inte tecknar kollektivavtal så har medlemmarna inte rätt till en viss lön, de har inte rätt till löneökningar, de har inte ob, de har inte övertidsersättning, de har inte pensioner och försäkringar. Det måste vara en facklig organisations uppgift att se till att man har en grundtrygghet, säger Lenita Granlund.

De skriver i sitt brev att Kommunal bryter mot det fackliga löftet, om liknande villkor för likvärdigt arbete, när villkoren ser så olika ut. Har de inte rätt?

– Nej. Så dåliga är inte avtalen. Om du gör en jämförelse mellan två olika system, då är det sämre på den privata sidan. Men att inte träffa kollektiv­avtal alls vore ett brott mot det fackliga löftet.

 

KA AVSLÖJAR: Sämre villkor när assistans blir privat

 

Skillnaderna mellan avtalen vad gäller jour är ju så stora så det går väl knappast att tala om likvärdiga villkor. Är det då inte ett brott mot det fackliga löftet?

– Nej, det är inte ett brott mot det fackliga löftet. Det bryter jag i så fall om jag inte tecknar kollektivavtal alls. Men det är jourfrågan som skaver allra mest och som vi behöver ha en lösning på.

Tack vare avtalen på den privata sidan kan kommunerna spara miljoner på att privatisera assistansen. Hur känns det att Kommunal som fackförbund bidrar till en sån utveckling med sina avtal?

– Kommunerna vill slippa kostnaderna. Och man har inte riktigt full kostnadstäckning för det här som kommun. Då får de ta av andra medel. Men det är klart att det är ett stort problem att det ser ut som det gör.

Du har själv varit inne på att gränsen börjar närma sig för om man ska ha avtal med de privata arbetsgivarorganisationerna på assistansområdet. Är inte den gränsen nådd för länge sen?

– Det tycker jag inte. Det finns kollektivavtal och de är i de allra flesta delar likvärdiga. Men det är klart att om ersättningssystemet krackelerar som det gör nu, att man inte höjer assistansersättningen tillräckligt mycket, finns det ett problem. Gränsen går när vi inte kan träffa avtal om löneökningar som den övriga arbetsmarknaden har.

Regeringen lägger ansvaret på kommunerna själva. KA har bett om intervju med ansvarig minister Åsa Regnér (S) men hon hänvisar till statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson.

Borde inte ersättningen höjas för jour (72 kronor)?

– Jag kommer inte svara specifikt på det. Vi tittar på hur hela systemet ska vara utformat så att det blir träff­säkert, att det är ett ekonomiskt hållbart system och att det är kvalitet i assistansen som utförs. 

De som får betala är assistenterna själva, med lägre sysselsättningsgrader och sämre ersättningar.

– Jo, men valet att ha det i privat regi är alltid kommunens val. 

Men är det konstigt om kommunerna väljer den lösningen när de kan spara ett antal miljoner varje år?

– Kommunerna ska inte bara se till sin ekonomi utan också till vad medborgarna behöver när det gäller personlig assistans, säger Madeleine
Harby Samuelsson.