Christian Mang/Flickr
Demonstration mot CETA och TTIP. Foto: Christian Mang/Flickr

Kommunal: Stoppa CETA och TTIP

|Kommunal står bakom en uppmaning från europeiska fack, miljö- och konsumentrörelser om att stoppa EU:s planerade handelsavtal med USA och Kanada.
– Avtalen saknar garantier för fackliga rättigheter och offentlig välfärd, säger Hans Kotzan, internationell utredare på Kommunal.

Handelsavtalet med Kanada, CETA, är färdigförhandlat och väntar på att godkännas. Förhandlingar pågår fortfarande om ett avtal med USA, TTIP. Hans Kotzan menar att båda avtalen måste stoppas.

– CETA innebär att vi får TTIP bakvägen. Många stora företag i USA har dotterbolag i Kanada och kommer den vägen att sätta press på EU-länderna för att motverka fackliga rättigheter, hindra skärpta miljökrav och försämra offentlig välfärd, säger han.

De skrivningar som finns i CETA och som diskuteras i TTIP om respekt för fackliga rättigheter menar Hans Kotzan inte räcker.

– Som avtalen är formulerade hindrar de inte att amerikanska företag stämmer Sverige eller andra EU-länder om fackliga rättigheter stärks.

Han hänvisar till exemplet med företaget Veolia som stämde Egypten för att landet höjde de lagstadgade minimilönerna. Veolia ansåg att detta minskade företagets vinst på gjorda investeringar i landet.

Han ser risker med att CETA och TTIP kan stoppa alla förslag till krav för att förhindra social dumping vid upphandling.

­– EU har beslutat att det är möjligt att kräva villkor enligt kollektivavtal och att ställa sociala krav vid upphandling. I Sverige finns därför ett lagförslag som ska göra det lättare att ställa sådana krav. Men CETA och TTIP kan innebära att Sverige stäms av ett amerikanskt bolag om kraven minskar bolagens vinster.

Det finns i CETA, och i förhandlingarna om TTIP, en tvistelösningsmekanism som gör det möjligt för företagen att i en domstol eller nämnd stämma stater som hotar deras vinster på gjorda investeringar i dessa länder.

Enligt Kommunal leder detta till att storbolagen kan få större makt över politiska beslut än vad medborgarna i dessa länder har. Det kan avskräcka från att införa begränsning av rätten till vinster inom välfärden eller att en kommun tar tillbaka städning som tidigare lagts ut på entreprenad.

Torsdag och fredag denna vecka samlas EU:s handelsministrar för att diskutera CETA och TTIP.

Kommunals europeiska international, EPSU och LO:s europeiska international, Europafacket har tillsammans med europeiska miljörörelser, konsumentorganisationer samt sociala nätverk mot fattigdom uppmanat handelsministrarna att säga nej till CETA och TTIP.

På många håll inom EU har stora demonstrationer och protester genomförts mot dessa handelsavtal.

I Sverige är dessa avtal inte lika kontroversiella. Sverige och svenskarna är av tradition positiva till frihandel på grund av att landets industri är beroende av möjligheten att exportera.

Men kritikerna mot CETA och TTIP menar att dessa avtal inte handlar om frihandel, det finns inga tullar som begränsar handel mellan EU, USA och Kanada. Dessa avtal handlar snarare om att skapa en gemensam norm för vad som är tillåtet när det gäller att ställa arbetsrättsliga krav, miljökrav eller konsumentskydd.

LO:s ledning är positivt inställd till CETA och TTIP. Men Kommunal fick LO-kongressen i somras att kräva garantier för fackliga rättigheter och garanterade undantag för offentliga tjänster som villkor för att säga ja till CETA och TTIP.

– Några sådana garantier har vi inte fått. Därför förväntar jag mig att också LO säger nej till CETA och TTIP, säger Hans Kotzan.

Fotnot: Bilden är licensierad under CC BY-NC 2.0 via Flickr.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Kommentarer

.För de som inte känner till den så är ttippen.se en väldigt bra sida som följer detta noggrant.

Varför ska arbetare på båda sidor av Atlanten offra demokrati, arbetsrätt och miljö för att upprätthålla den härskande klassens fåfänga drömmar om världsherravälde? Det finns inga goda skäl för det. Därför: Säg nej till TTIP!

tt odemokratiskt projekt



Investeringsskyddet ISDS är en del av TTIP. Det ger transnationella storföretag rätt att stämma stater för politiska beslut som hotar deras investeringar. Det kan handla om allt från ofördelaktiga lagar och regler till direkt expropriering.

ISDS ställer sig ovanför demokratiska spelregler. Om Sveriges riksdag skulle bestämma att begränsa de privata välfärdsbolagens vinstjakt eller återförstatliga järnvägen skulle besluten kunna bli föremål för en rättsprocess.

Tvisterna är tänkt att lösas av internationella skiljedomstolar utan offentlig insyn. Det betyder att de utländska investerarna, till skillnad från de inhemska företagen, inte behöver pröva sin sak i en nationell domstol. Med ISDS få de en egen juridisk gräddfil.

Skiljedomstolarna kan döma stater till saftiga skadestånd. Oavsett utgång kan blotta hotet om en möjlig rättsprocess verka avskräckande. En politisk församling på lokal eller nationell nivå kan avstå från att fatta beslut som de tror kan irritera en utländsk investerare.

– Det kan lika gärna kallas kapitalistskydd, förklarade Livs ordförande Hans-Olof Nilsson i tidningen Arbetet tidigare i år. Det är inte de globala kapitalisterna som behöver skyddas utan befolkningen i de länder som de investerar i.

Anhängarna av ISDS brukar hävda att motsvarande investeringsskydd redan finns i många internationella handels- och investeringsavtal. Men TTIP är ett mycket mer omfattande avtal som kommer att påverka USA:s och EU:s ekonomier i grunden.

Redan idag pågår flera uppmärksammade processer där storbolag har stämt stater utifrån liknande, om än mer begränsade, investeringsavtal. Vattenfall i Tyskland och Philip Morris i Australien är några avskräckande exempel.

Påtvingad avreglering

TTIP handlar om nyliberal avreglering. De positiva effekterna på jobb och tillväxt är blygsamma och sker på bekostnad av arbets-, miljö- och konsumenträtt.

TTIP handlar inte primärt om tullar. Dessa är redan låga tvärs över Atlanten. Förhandlingarna riktar istället in sig på dolda handelshinder. Dessa utgörs av olika lagar och regler som länder har antagit för att skydda arbetare, miljö och konsumenter.

Det har gjorts flera konsekvensutredningar av TTIP. De flesta visar på marginella positiva effekter. Utredningarna skisserar på olika scenarier där tillväxt ställs i motsättning till dolda handelshinder. Ju mer omfattande avregleringar, desto högre tillväxt.

Turerna runt svenska Kommerskollegiums studie från 2012 är avslöjande. I myndighetens mest ambitiösa scenario lyckas TTIP-förhandlarna få bort 50 procent av de dolda handelshindren. Ändå förväntas BNP inte öka med mer än 0,18 procent, men först efter tio år.

Det blygsamma utfallet föranledde ett samtal från Utrikedepartementet med önskan om att Kommerskollegiet skulle räkna på ytterligare ett scenario där samtliga dolda handelshinder togs bort. Allt enligt en rapport från tankesmedjorna Katalys och Cogito.

Givet detta antagande om fullständig nyliberal avreglering gjorde UD en egen beräkning om att varje hushåll skulle tjäna 1700 kronor per år om TTIP blev verklighet. Dessa friserade siffror har sedan använts i såväl debatt- som nyhetsartiklar.

Regleringar antas per definition vara av ondo. Den stress, ökade arbetsskador och otrivsel som dessa mycket omfattande avregleringar skulle medföra för landets lönearbetare ingår inte i kalkylen. Inte heller kostnaderna för försämrat konsument- och miljöskydd.

Inte nog med att TTIP hotar existerande regleringar på båda sidor om Atlanten. På förhandlingsbordet ligger även förslag om att etablera ett permanent råd för att övervaka tillkomsten av eventuella nya regleringar.

Jättebra och uttömmande inlägg Marcus.

För första gången på länge kommer det en verkligt god nyhet om ett modigt och mycket bra ställningstagande från Kommunal centralt. Att även Kommunal tar tydligt ställning mot CETA och TTIP är väldigt viktigt och kan förhoppningsvis till slut få upp frågan ordentligt på bordet så att LO-ledningen och i förlängningen även regeringen tvingas överge sin positiva hållning. Det är obegripligt hur de kan stödja ett i grunden odemokratiskt, arbetsrätts- och fackligfientligt avtal som lägger så mycket makt i de internationella storföretagens händer.

- Specialdomstolar (våra nationella rättssystem är uppenbarligen inte bra nog) som ska avgöra i tvister mellan företag och det offentliga och folkvalda parlament, utan insyn från allmänheten. Om det t.ex. tas ett beslut i ett kommunfullmäktige att stärka rättigheterna för anställda inom offentligfinansierade privata företag så kan något eller några av dessa företag stämma kommunen baserat på att det kan påverka deras vinst negativt. Likadant om t.ex. regering och riksdag beslutar om tuffare miljölagstiftning så kan företag stämma staten på samma vinstgrunder. Hur kan LO-ledningen tycka att det är förenligt med arbetarrörelsens värderingar och kamp för bättre villkor?

- De stora företagen ska enligt avtalen även få möjlighet att få insyn redan i inledningsskedet i lagstiftning som kan påverka deras verksamhet och därmed kunna påverka utfallet genom att lobba och påverka. Detta kommer enkelt kunna leda till att lagstiftning som syftar till att stärka miljöhänsyn, arbetsrätt, hälsa m.m. bromsas eller rent av stoppas helt innan den ens blir till. Hur kan LO-ledningen tycka att det är förenligt med arbetarrörelsens värderingar och kamp för bättre villkor?

- Flera stora fackförbund i Europa och Kanada är emot dessa avtal och även flera regeringar inom EU. Hur kan Socialdemokraterna och LO-ledningen i Sverige då vara för detta solklara högerprojekt?

CETA/TTIP är farliga och precis som George Monbiot i The Guardian skriver så måste vi ständigt vara på vår vakt för även om vi stoppar CETA och TTIP så kommer dessa nyliberala krafter försöka igen. Medborgarna i EU lyckades stoppa MAI 1998 och ACTA 2012 men de återkommer hela tiden med nya förslag för att säkra sina övervinster och stoppa fackliga rättigheter. Så detta är en evig kamp. En evig kamp för att försvara våra rättigheter och demokratin.

Så tack för att Kommunal ställer sig på rätt sida i kampen för våra rättigheter och vår framtid.

Kommenteringen är stängd

Kommenteringen av denna sida upphörde 2016-10-14. Det är inte längre möjligt att lämna kommenterar på den här sidan.