Det är kommunals utredare Torbjörn Dalin och Thomas Berglund som räknat på olika framtida scenarior för hur kostnaderna för vård, skola och omsorg kommer utvecklas till 20150. Och hur det ska betalas.

Liknande studier har presenterats tidigare, bland annat av Sveriges kommuner och landsting (SKL) och av regeringens långtidsutredning.  Men Torbjörn Dalin menar att den bild som satt sig i debatten är alldeles för pessimistisk. 

– Det handlar om politisk vilja, argumenterade han på ett seminarium på måndagen.

Slutsatsen har ofta varit att i takt med att andelen äldre blir fler och att medborgarna kräver mer välfärd, så blir en enbart gemensam skattefinansierad välfärdsmodell i framtiden omöjlig. I SKL:s studie kommer man till exempel fram till att kommunalskatten kommer behöva höjas till en nivå på 44 procent.  Men då har man utgått från att välfärdstjänsterna kommer att växa i samma takt som de gjort hittills, påpekar Torbjörn Dalin.

– Antalet barn i barnomsorgen har ju ökat kraftigt och är nu uppe i 93 procent. Samma ökning kommer inte ske igen, det är omöjligt.  Det är dessutom politiska beslut som styrt det här, det är ingen ekonomisk naturlag.

Kommunal vill med rapporten lansera en alternativ bild av framtiden.  Rapporten redovisar olika scenarior, men slutsatsen är att vi har råd med en fortsatt gemensamt finansierad välfärd, om människor jobbar mer. Kommunalarna måste också få mer betalt, om fler ska lockas jobba i välfärden.  Ett löneläge i nivå med metallarbetarna är rimligt, anser Kommunal.

För det här krävs ett tillskott till välfärdssektorn motsvarande en kommunal skattehöjning med tre procentenheter under en 40-årsperiod.

– Vi säger inte att vi ska ha en kommunalskatt på 34 procent år 2050, vi vill bara visa på finansieringsbehovet, poängterade Torbjörn Dalin.

Ett ökat statsbidrag är en annan väg.  Och om arbetslösheten sänks till 5 procent, ökar skatteinkomsterna så pass mycket så behövs ingen skattehöjning alls, menar Torbjörn Dalin.

SKL:s nya chefsekonom Bettina Kashefi, tidigare moderatmärkt statssekreterare, höll med om att SKL:s prognos på en skattehöjning motsvarande 13 procentenheter knappast var trolig, men att prognosen visade på framtida utmaningar. Hon argumenterade för att det idag satsas mer på välfärden än för 30 år sedan.

– Hur mycket måste vi satsa för att folk ska bli nöjda? Var finns mättnaden?

LO:s chefsekonom Ola Pettersson kontrade med att det redan idag finns ett välfärdsunderskott, i skolan likväl som i äldreomsorgen.

– Det finns en oroande tendens framför allt när det gäller statsbidragen som regeringen valt att inte öka. Den diskussionen måste vi ta.

När han fick frågan om vi har råd att höja lönerna på det sätt som rapporten föreslår, var han mer försiktig.

– Det är känsligt för mig att svara på ,men det är helt klart så att kvinnodominerade yrken har fel lön och att vi måste göra något åt det.