Stephen Lindholm
Irene Sokolow, moderator, Therese Guovelin, förste vice ordförande LO, Jennie Sörman, sektionschef Migrationsverket, Carola Lemne, Svenskt näringsliv, Tobias Billström, förste vice talman, Maria Ferm, Miljöpartiet. Foto: Stephen Lindholm

Kommunal vill inte öronmärka bärplockning till nyanlända

|I år är 3 000 utländska bärplockare i våra skogar. Dessa jobb borde ha reserverats för nyanlända anser LO och S. Men Kommunal håller inte med.
– Det är fel att öronmärka vissa arbetsuppgifter för vissa människor, säger Kommunals ordförande Tobias Baudin.


      Tobias Baudin.

Under flera år kom larmrapporter om hur utländska bärplockare, främst från Thailand, utnyttjades under närmast slavliknande former i de svenska bärskogarna.

Kommunal har försökt skapa ordning och reda i villkoren.

– Nu har vi bra koll. Bärplockarna har kollektivavtal. Företagen som anlitar dem måste ställa lönegarantier så alla får ut sin lön.

Han tillägger att Kommunal har uppsökande verksamhet för att kolla att ingen utnyttjas.

– Det är nu lugnt i bärskogarna. Vi har bra kontakt med bärplockarna. De erbjuds tillfälligt medlemskap i Kommunal medan de är i Sverige och plockar bär.

Under Almedalsveckan diskuterades reglerna för att få arbetstillstånd för utländsk arbetskraft.

LO:s förste vice ordförande, Therese Guovelin, upprepade LO:s krav, som också stöds av Socialdemokraterna, att jobb som kräver kort eller ingen utbildning i första hand bör tillsättas med arbetslösa personer i Sverige, som nyanlända. Bärplockning är exempel på sådana jobb.

– Vi har nära 100 000 människor som behöver etablera sig på arbetsmarknaden. Varför införa enkla jobb när vi har arbeten som inte kräver längre kvalifikationer, sa Therese Guovelin.

Men Tobias Baudin, som inte var med vid seminariet, tycker det vore olyckligt om de thailändska bärplockarna stängs ute.

– Vi ska inte ställa människor mot varandra. Nyanlända gynnas inte heller av en sådan regel. Den stoppar inte arbetskraft från andra EU-länder att arbeta i Sverige. Ersätts thailändare med migrerad arbetskraft från EU tvingas Kommunal börja om arbetet att få kontroll över villkoren i bärskogarna, säger han.

I dag tar det 6-12 månader innan Migrationsverket beviljar ett arbetstillstånd för arbetskraft utanför EU. Ska det förlängas tar det 15-18 månader. Det spelar ingen roll om det är jobb utan krav på kvalifikationer eller om det är ett kvalificerat yrke.

Migrationsverket ska kontrollera om det är en seriös arbetsgivare som erbjuder schysta villkor enligt kollektivavtal. Det sker bland annat efter att facket har fått möjlighet att yttra sig över ansökan.

Therese Guovelin sa vid seminariet i Almedalen att handläggningstiderna skulle kunna förkortas om det enbart handlade om arbetstillstånd i bristyrken.

Tobias Baudin tycker inte att det vore en bra idé att införa en regel om att enbart bevilja arbetstillstånd i bristyrken.

­– Vi i facket ska inte sitta som en domstol och avgöra behov av arbetskraftsinvandring.

Så var det fram till 2008. I 40 år styrdes arbetskraftsinvandringen av de behov som fanns inom olika yrken. Bedömningen gjordes av Arbetsförmedlingen där facken hade möjlighet att lämna synpunkter.

LO och S vill införa en modell där Arbetsförmedlingen åter prövar om det finns behov av att rekrytera arbetskraft utanför EU,

Men de borgerliga partierna och MP säger bestämt nej.

Sedan de tillsammans ändrade lagen för nio år sedan kan arbetsgivaren själv avgöra om hen har behov av att rekrytera arbetskraft från länder utanför EU. Även om tillstånd fortfarande ska beviljas av Migrationsverket.

Tobias Baudin är liksom Therese Guovelin kritisk till att Migrationsverket sällan tar hänsyn till fackens yttranden om att vissa oseriösa arbetsgivare inte bör få sin ansökan beviljad.

– Det måste förändras. Och Migrationsverket bör få möjlighet att i efterhand kontrollera de arbetsgivare som har fått tillstånd att rekrytera utländsk arbetskraft, säger han.

Det finns omkring 4,5 miljoner på den svenska arbetsmarknaden. I år är det dessutom omkring 20 000 personer utanför EU som arbetar i Sverige med arbetstillstånd.

Av dessa är det 4 000-6 000 som arbetar inom LO-yrken.

De vanligaste yrkena för arbetskraft utanför EU är bärplockare, IT-tekniker och ingenjörer. Och de flesta kommer från Thailand, Kina, Indien, Iran och Irak.

Carola Lemne, vd i Svenskt Näringsliv, sa vid seminariet i Almedalen att denna utländska arbetskraft förra året bidrog med 10 miljarder kronor i ökat produktionsvärde i företagen. Och de bidrog med 4 miljarder kronor i ökade skatteintäkter.

Därför är det enligt henne viktigt med generösa regler för arbetskraftsinvandring.

Therese Guovelin instämde i att arbetskraftsinvandring behövs, men upprepade LO:s krav om att jobberbjudanden med löner och villkor måste vara bindande. I dag har LO-förbunden exempel på att arbetskraft lockats till Sverige utan att få utlovade löner och arbetsvillkor.

Carola Lemne svarade att detta är ett orimligt krav.

– Våra medlemsföretag vill inte gå med på bindande jobberbjudanden. I synnerhet inte med tanke på de långa handläggningstiderna hos Migrationsverket. Ska det ta ett år att få ett arbetstillstånd kanske inte jobbet finns kvar.

Hon menade också att de allra flesta arbetsgivare är seriösa. Det är fel att straffa dem med skärpta regler för att komma åt den lilla grupp arbetsgivare som inte sköter sig.

Men Therese Guovelin menade att det inte är antalet som råkar illa ut som är avgörande.

– Det är lika fel om det är 1 person, 101 personer eller 1001 personer som råkar illa ut. Därför krävs bindande jobberbjudanden, sa hon.

Tobias Baudin håller med om detta.

– Bindande jobberbjudanden är ett mycket viktigt krav för oss i Kommunal, säger han.

Detta är en nyhetsartikel. Vid nyhetshändelser kan utvecklingen förändras efter att artikeln har publicerats.

Skriv din kommentar

Kommentarer är tillåtna till 2017-07-28.
Din kommentar kan komma att publiceras som en insändare i KA:s papperstidning.