– Det är olämpligt som arbetsgivare att svara på en sådan fråga, det är det vi ska förhandla om nu, säger Lars Stjernkvist (S), kommunalråd i Norrköping.

KA skickade ut en enkät till de 50 största kommunerna med en socialdemokrat på kommunalrådsposten och de 50 största med en alliansföreträdare i toppen. 

Vi fick in 53 svar, från 28 borgerliga kommunalråd och 25 socialdemokratiska. Men många avstod att svara på frågorna om Kommunals krav vad gäller under­sköterskor.

 

LÄS OCKSÅ: ”Det öppnar för sifferlösa avtal”

 

Av dem som ändå lämnat svar på frågan om de har råd med extra satsningar på under­sköterskor, säger en stor majoritet, 15 av 17, att de inte har råd. Flera hänvisar till ökande kostnader.

– Det har varit mycket oförutsedda kostnader på grund av läget i världen och flyktingmottagandet den senaste tiden, säger Pia Almström (M), i Kävlinge i Skåne.

12 av 20 kommuner anser dock att det är rimligt att undersköterskorna ska få mer. Två av de kommunerna är borgerligt styrda.

– Jag tycker att det är ett så pass viktigt jobb de gör, så det är de väl värda. Vi gör så ganska ofta inom kommunen, att vi har olika grupper som vi prioriterar som får mer än märket. Det är en mycket bättre metod än generella låglönesatsningar, säger Anders Berngarn (M), kommunalråd i Lomma i Skåne. 

Den fråga politikerna varit mest benägna att svara på är den om hur de ställer sig till rätt till heltid i avtalet med Kommunal. 22 kommuner, en majoritet av kommunerna som ännu inte har infört rätt till heltid, är positiva till att det skrivs in.

– Vi vet att det inte enbart är en fråga om lönen i sig, utan att det finns många saker som spelar in för upplevelsen av arbetet, kommenterar Haninges kommunal­råd, Meeri Wasberg (S).