I höst drar avtalsrörelsen för 2016 igång. Cecilia Fahlberg oroas över att Kommunal och andra LO-förbund med lågavlönade kvinnor kräver 0,5 procent mer än det märke som industriavtalet sätter för alla andra.

– Det är inte bara de, vi har även tjänstemän och akademiker inom offentlig sektor som med sifferlösa avtal försöker ta ut större löneökningar än vad anställda inom industrin får. Risken är att märket inte längre fungerar som märke. Det kommer alla att förlora på, inte minst Kommunals lågavlönade kvinnor, säger hon.

Cecilia Fahlberg tycker att Kommunal borde försvara att märket ska gälla för alla, utan att några grupper ska ha rätt till mer, för tack vare märket kan lågavlönade kvinnor åka snålskjuts på industrin och få ut löneökningar de annars inte skulle klara att få ut på egen hand.

Utan märket finns enligt henne risk för att vi är tillbaka i vad som gällde innan industriavtalet kom till 1997. Då försökte alla fack få ut mer än vad andra fått. Cecilia Fahlberg beskriver detta som att det skadade exportindustrins konkurrenskraft och den svenska samhällsekonomin. Och att detta alls inte gynnade de lågavlönade.

Hon är så oroad över att Kommunal och andra vill ha jämställdhetssatsningar utöver märket, att detta blev temat för ett av Unionens seminarier under årets Almedalsvecka.

Där medverkade bland andra förre statsministern Fredrik Reinfeldt, som beskrev vilken nytta han som regeringschef hade av industriavtalet för att klara samhällsekonomin.

LO, inklusive Kommunal, håller med om att märket är bra och ska finnas kvar. Märket innebär att industrins fack och arbetsgivare kommer överens om vad som är en rimlig storlek på löneökningar. Detta märke blir sedan en norm som alla andra fack och arbetsgivare i alla branscher ska följa.

Men Kommunal tycker att det är minst lika viktigt att få bort skillnaden i lön på grund av kön. Och LO:s mål är att löneskillnaden mellan kvinnor och män, som är 12 procent, ska halveras till 2028. Detta ska bli möjligt genom att kvinnolönerna får 0,5 procent mer än märket varje år fram till dess.

Kommunal och LO vill att industrifacken och industriarbetsgivarna ska gå med på detta av jämställdhetsskäl, utan att äventyra märket. Men Cecilia Fahlberg säger blankt nej.

– Vi har också lågavlönade medlemmar i Unionen som tjänar högst 20 000 kronor i månaden. Varför ska de få mindre än Kommunals lågavlönade kvinnor? Jag är inte heller beredd till att våra lågavlönade medlemmar ska få mer än märket, för då har vi för många undantag för att märket fungera som märke.

Unionen har liksom LO målet att halvera skillnaden i lön mellan kvinnor och män. Men det ska inte enligt Unionen ske genom satsningar i någon avtalsrörelse.

Istället vill Unionen fram till år 2029 satsa på att ändra attityder och strukturer som gör att kvinnors arbete värderas lägre.

Unionen vill också att det ska bli mer lika mellan flickor och pojkar i studieval för jobb inom till exempel industrin eller omsorgen.

Förbundet vill även att det satsas på kompetensutveckling så att alla får chans att studera och byta yrke i arbetslivet. Unionen vill ha ett mer jämlikt uttag av föräldraledigheten.

– Allt detta tror vi kommer att påverka lönerna och minska löneskillnader på grund av kön, säger Cecilia Fahlberg.

Hennes råd till Kommunals lågavlönade kvinnor är att satsa på kompetensutveckling för att kunna byta till mer välbetalda yrken.

Kommunals kvinnor är stolta över arbetet som till exempel undersköterskor och vill ha rättvisa löner för sina viktiga insatser. Du är inte rädd för att de bara blir provocerade av att du betraktar deras jobb som genomgångsyrken på väg till andra och mer välbetalda jobb?

– Jag känner inte till deras verklighet mer än att jag i kontakten med vården har sett att de gör väldigt viktiga insatser. Men även en undersköterska vill väl komma vidare i karriären och bli till exempel sjuksköterska? Det är ett bättre sätt att höja lönen på än att riskera märket i kommande avtalsrörelse, svarar Cecilia Fahlberg,