– Det är självklart att man ska få belöning för att man skaffar sig högre kompetens, säger Maria Larsson som menar att arbetsgivarna hittills varit dåliga på det.
Regeringen presenterade nyligen ”omvårdnadslyftet”, som ska öka vårdpersonalens kompetens. Dels genom att utbilda fler undersköterskor och dels att kunna nischa sig med vidareutbildning inom yrkeshögskola. Bland annat vill Maria Larsson se specialkunskaper inom palliativ vård, demens och rehabilitering.

Genom att kommunerna kan söka bidrag för att deras personal utbildar sig, ska undersköterskorna inte behöva vidareutbilda sig bara för sin egen skull, säger ministern.
– Utbildning måste upp på bordet när arbetsmarknadens parter träffas och förhandlar lön. Jag hoppas att det här blir föremål för diskussion i nästa avtalsrörelse.

Samtidigt menar Larsson
att många undersköterskor gärna vill vidareutbilda sig för verksamhetens skull och för att få roligare på jobbet. Hon berättar om ett lyckat exempel i Gislaved där personalen gått en högskolekurs som fallit bra ut.
Trots att hon nu lyfter fram högre lön som en viktig del, så hade hon inte frågat personalen i Gislaved om de fått högre lön.
Och hon kan inte lova att man slipper bekosta utbildningen själv, det är upp till kommunerna. Men intresset att utbilda sig skapas av goda arbetsvillkor och löner, säger hon. Vidareutbildning ska ske frivilligt och då behövs en morot.
– Jag har gott hopp om att med-arbetarna vill det här och hoppas att kommunerna inte ska lägga hämsko på det här utan vara på hugget.

Kommunals ordförande Annelie Nordström är skeptisk till ”omvårdnadslyftet”. Pengar bör i stället användas till höjda löner, lag om minimibemanning och rätt till heltid. Då först kan äldreomsorgen bli ett attraktivt jobb.
– Utmaningen är att se till så att fler vill jobba där och skaffar sig den rätta utbildningen, säger hon.

3 CHEFER TYCKER:

1. Ska vidareutbildning ge högre lön?
2. Vad skulle du efterfråga för kompetens?

Sigrid Kliche, enhetschef på äldreboende i Skövde:

1. – Utbildning är inte per automatik lönehöjande utan det är vad man gör med den. Man ska dela med sig av sina kunskaper och göra förbättringar. Och det syns väldigt tydligt om man gör det.
2. – Vår lägsta kompetensnivå är undersköterska. Vi har inga krav på vidareutbildning inom demens i dag men det är önskvärt eftersom personer med demenssjukdom ökar, inte minst i hemtjänsten.
– Jag ser ett mönster att de som går utbildningen också är sådana som ger mycket. Ofta är de duktiga redan innan och ligger högre i lön än andra. Men de som gått KY demens ligger högst, så utbildning bidrar.

Veronica Sandström, enhetschef i Umeå:

1. – Ja, det tycker jag, det måste finnas någon morot.
2. – Ofta blir man mer engagerad av att gå en vidareutbildning, man får nya inputs. Sedan blir man bättre på att skriva och det är mycket dokumentation nu. Till exempel palliativ vård och demens är jätteviktiga områden.

Catharina Claesen Engström, enhetschef i Oskarshamn:

1. – Ja, det tycker jag, för det visar på ökat intresse. Sjuksköterskor som är specialistutbildade får ju det.
2. – Mina medarbetare är väldigt duktiga redan men de möter mycket demens och psykiatri så det kunde vara bra för dem själva att ha vidareutbildning inom det.

Omvårdnadslyftet

Regeringens omvårdnadslyft:
Regeringen satsar totalt en miljard kronor på tre år till en kompetenshöjning i äldreomsorgen.
Under våren kommer Socialstyrelsen att besluta om vilka utbildningar som berättigar till det statliga stödet.
Kommunerna, som också kommer att behöva skjuta till medel, får sedan ansöka om stimulansmedel för den personal som ska erbjudas utbildning.
I första steget handlar det om att öka andelen undersköter-skor, men från 2012 ska pengarna även gå till specialistutbildning.